Gruppanförande i responsdebatten om budgetramarna 2011-2014

09.06.2010 kl. 15:25
Rambudgeten för åren 2011-2014 innehåller varken stora överraskningar eller nya politiska linjedragningar.

Under denna regeringsperiod har det ekonomiska läget förändrats radikalt. Då regeringen inledde sitt arbete såg det ekonomiska läget ljust ut. År 2008 gjorde världsekonomin och även Finlands ekonomi en djupdykning och först under den allra senaste tiden har en vändning till det bättre skett. Under regeringens sista år förväntas ekonomin försiktigt stärkas.

Den försämrade sysselsättningsgraden och höga arbetslösheten har inneburit att skatteintäk-terna har minskat, samtidigt som kostnaderna för sysselsättningsstödjande åtgärder och sociala utgifter har stigit. Arbetslöshetsgraden kommer sannolikt att fortsätta vara på en hög nivå under de närmaste åren, även om regeringen vidtagit åtgärder för att bryta den negativa utvecklingen. Särskilt viktiga är satsningarna på ungdomssysselsättningen och på vuxenutbildningen.

Ett dåligt sysselsättningsläge tär på statens resurser och tvingar oss att ta stora lån. I längden är en sådan utveckling ohållbar. Satsningar på kunnande, utveckling och forskning är av enorm betydelse för att på både kort och lång sikt skapa fler arbetstillfällen, som i sin tur inbringar skat-teintäkter både direkt och indirekt.

Svenska riksdagsgruppen anser att satsningar på gröna tillväxtbranscher, d.v.s. på miljöteknologi, energieffektiva lösningar och förnybar energi bör prioriteras. Dessa är framtidsbranscher i vilka Finland bör förstärka det varumärke, brand, vi internationellt sett har.

Vi anser också att universitetens finansiering måste garanteras. För att Finlands konkurrenskraft ska bevaras på en hög nivå, vilket Svenska riksdagsgruppen eftersträvar, är det framförallt genom ett välfungerande utbildningssystem och en mångsidig kunskapsreserv detta kan ske.

Samtidigt som arbetslösheten ökat, råder inom många sektorer brist på arbetskraft. Under de närmaste åren blir en stor del av den nuvarande arbetskraften pensionerad. För att förbättra människors orkande i arbetslivet behövs det en större flexibilitet i arbetstider. Vi måste även i hela samhället inta en mer inkluderande inställning till den utländska arbetskraft som sökt sig till Finland. Alla prognoser visar att vårt beroende av utländsk arbetskraft kommer att öka under de kommande åren.

Regeringen har kraftigt ökat studieplatserna inom yrkesutbildningen. Det är viktigt att det finns en möjlighet för vuxna att välja en fortbildning som är skräddarsydd för vuxna och som inte tas från ungdomars utbildningsplatser. Både studieplatser inom yrkesutbildningen för ungdomar behövs och fortbildning och vuxenutbildning för vuxna som vill vidareutbilda sig eller omskola sig på grund av ändrade behov på arbetsmarknaden.

Yrkesutbildningen bör basera sig på behovet av arbetskraft i samhället. Utbudet av personal för service i alla delar av landet och på landets båda nationalspråk måste garanteras. Potentialen att stärka företagsamheten och skapa nya arbetsplatser finns både på landsbygden och i städer. Skattepolitiska beslut bör ha som mål att uppmuntra all företagsamhet och särskilt små- och medelstora företag.

Svenska riksdagsgruppen välkomnar alla initiativ som gör det lättare för personer med utländsk härkomst att integreras i samhället. Alla människor som kommer till Finland bör bemötas med respekt. Tillräckliga resurser bör reserveras för behandlingen av asylsökandes och flyktingars uppehållstillstånd. Barn och ungdomar som kommer till Finland bör så snabbt som möjligt få ta del av skolundervisning. Ingen mår bra av långa behandlingstider som tvingar till sysslolöshet.

Inom den kommunala sektorn är ekonomin fortfarande svårt belastad. Detta trots att regeringen vidtagit flera åtgärder för att stärka kommunernas ekonomi och trots att de flesta kommuner under de senaste åren startat processer för att effektivera serviceproduktionen.

Den temporära höjningen av kommunernas del av samfundsskatten upphör efter skatteåret 2011, vilket innebär att kommunerna år 2012 får en femtedel mindre i samfundsskatt. Eftersom kommunernas ekonomi förblir en utmaning under hela ramperioden anser vi att den temporära förhöjningen bör få en fortsättning.

Under många år har riksdagen krävt att IT-systemen inom och mellan kommunerna och staten förenhetligas, så att överföring av information skall kunna skötas smidigt och kostnadseffektivt. Det här är en stor fråga också ur ett ekonomiskt perspektiv. Dagens mångfald av icke-komparativa datasystem är en skam för IT-landet Finland. Staten måste påta sig en styrande roll och se till att samordningen snabbt går framåt.

En oroväckande trend är de minskande budgetanslagen inom miljöministeriets huvudtitel. Klimatförändringen och Östersjöns miljö kräver stora insatser, liksom bevarandet av den biologiska mångfalden. Före år 2014 ska glesbygdens avloppsvattenhantering vara löst, men på många håll väntar man fortfarande på beslut om statsstöd för utbyggnaden av avloppsnät och centraliserad vattenrening. Anslagen för miljöarbeten bör därför allra helst höjas, absolute inte sänkas.

Svenska riksdagsgruppen är också oroad över de sjunkande anslagen för närområdesarbetet, som kommer att drabba satsningarna på miljöprojekt. Vi anser att anslagen bör bibehållas på nuvarande nivå. Dessutom anser vi att resurserna för att bygga ut oljebekämpningsbered-skapen kraftigt bör stärkas.

Svenska riksdagsgruppen gläder sig över att anslagen för utvecklingssamarbete stiger under ramperioden och anser att det är viktigt att Finland håller fast vid sitt löfte om att år 2015 ge 0,7% av BNP i bistånd.

Gruppanförande i plenum 9.6.2010

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00