Gruppanförande i responsdebatten om budgetramarna 2011-2014

09.06.2010 kl. 15:25
Rambudgeten för åren 2011-2014 innehåller varken stora överraskningar eller nya politiska linjedragningar.

Under denna regeringsperiod har det ekonomiska läget förändrats radikalt. Då regeringen inledde sitt arbete såg det ekonomiska läget ljust ut. År 2008 gjorde världsekonomin och även Finlands ekonomi en djupdykning och först under den allra senaste tiden har en vändning till det bättre skett. Under regeringens sista år förväntas ekonomin försiktigt stärkas.

Den försämrade sysselsättningsgraden och höga arbetslösheten har inneburit att skatteintäk-terna har minskat, samtidigt som kostnaderna för sysselsättningsstödjande åtgärder och sociala utgifter har stigit. Arbetslöshetsgraden kommer sannolikt att fortsätta vara på en hög nivå under de närmaste åren, även om regeringen vidtagit åtgärder för att bryta den negativa utvecklingen. Särskilt viktiga är satsningarna på ungdomssysselsättningen och på vuxenutbildningen.

Ett dåligt sysselsättningsläge tär på statens resurser och tvingar oss att ta stora lån. I längden är en sådan utveckling ohållbar. Satsningar på kunnande, utveckling och forskning är av enorm betydelse för att på både kort och lång sikt skapa fler arbetstillfällen, som i sin tur inbringar skat-teintäkter både direkt och indirekt.

Svenska riksdagsgruppen anser att satsningar på gröna tillväxtbranscher, d.v.s. på miljöteknologi, energieffektiva lösningar och förnybar energi bör prioriteras. Dessa är framtidsbranscher i vilka Finland bör förstärka det varumärke, brand, vi internationellt sett har.

Vi anser också att universitetens finansiering måste garanteras. För att Finlands konkurrenskraft ska bevaras på en hög nivå, vilket Svenska riksdagsgruppen eftersträvar, är det framförallt genom ett välfungerande utbildningssystem och en mångsidig kunskapsreserv detta kan ske.

Samtidigt som arbetslösheten ökat, råder inom många sektorer brist på arbetskraft. Under de närmaste åren blir en stor del av den nuvarande arbetskraften pensionerad. För att förbättra människors orkande i arbetslivet behövs det en större flexibilitet i arbetstider. Vi måste även i hela samhället inta en mer inkluderande inställning till den utländska arbetskraft som sökt sig till Finland. Alla prognoser visar att vårt beroende av utländsk arbetskraft kommer att öka under de kommande åren.

Regeringen har kraftigt ökat studieplatserna inom yrkesutbildningen. Det är viktigt att det finns en möjlighet för vuxna att välja en fortbildning som är skräddarsydd för vuxna och som inte tas från ungdomars utbildningsplatser. Både studieplatser inom yrkesutbildningen för ungdomar behövs och fortbildning och vuxenutbildning för vuxna som vill vidareutbilda sig eller omskola sig på grund av ändrade behov på arbetsmarknaden.

Yrkesutbildningen bör basera sig på behovet av arbetskraft i samhället. Utbudet av personal för service i alla delar av landet och på landets båda nationalspråk måste garanteras. Potentialen att stärka företagsamheten och skapa nya arbetsplatser finns både på landsbygden och i städer. Skattepolitiska beslut bör ha som mål att uppmuntra all företagsamhet och särskilt små- och medelstora företag.

Svenska riksdagsgruppen välkomnar alla initiativ som gör det lättare för personer med utländsk härkomst att integreras i samhället. Alla människor som kommer till Finland bör bemötas med respekt. Tillräckliga resurser bör reserveras för behandlingen av asylsökandes och flyktingars uppehållstillstånd. Barn och ungdomar som kommer till Finland bör så snabbt som möjligt få ta del av skolundervisning. Ingen mår bra av långa behandlingstider som tvingar till sysslolöshet.

Inom den kommunala sektorn är ekonomin fortfarande svårt belastad. Detta trots att regeringen vidtagit flera åtgärder för att stärka kommunernas ekonomi och trots att de flesta kommuner under de senaste åren startat processer för att effektivera serviceproduktionen.

Den temporära höjningen av kommunernas del av samfundsskatten upphör efter skatteåret 2011, vilket innebär att kommunerna år 2012 får en femtedel mindre i samfundsskatt. Eftersom kommunernas ekonomi förblir en utmaning under hela ramperioden anser vi att den temporära förhöjningen bör få en fortsättning.

Under många år har riksdagen krävt att IT-systemen inom och mellan kommunerna och staten förenhetligas, så att överföring av information skall kunna skötas smidigt och kostnadseffektivt. Det här är en stor fråga också ur ett ekonomiskt perspektiv. Dagens mångfald av icke-komparativa datasystem är en skam för IT-landet Finland. Staten måste påta sig en styrande roll och se till att samordningen snabbt går framåt.

En oroväckande trend är de minskande budgetanslagen inom miljöministeriets huvudtitel. Klimatförändringen och Östersjöns miljö kräver stora insatser, liksom bevarandet av den biologiska mångfalden. Före år 2014 ska glesbygdens avloppsvattenhantering vara löst, men på många håll väntar man fortfarande på beslut om statsstöd för utbyggnaden av avloppsnät och centraliserad vattenrening. Anslagen för miljöarbeten bör därför allra helst höjas, absolute inte sänkas.

Svenska riksdagsgruppen är också oroad över de sjunkande anslagen för närområdesarbetet, som kommer att drabba satsningarna på miljöprojekt. Vi anser att anslagen bör bibehållas på nuvarande nivå. Dessutom anser vi att resurserna för att bygga ut oljebekämpningsbered-skapen kraftigt bör stärkas.

Svenska riksdagsgruppen gläder sig över att anslagen för utvecklingssamarbete stiger under ramperioden och anser att det är viktigt att Finland håller fast vid sitt löfte om att år 2015 ge 0,7% av BNP i bistånd.

Gruppanförande i plenum 9.6.2010

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets redogörelse om ramarna för statsfinanserna 2009-2012

Ett lands framgång beror på många saker - kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet för att ta några exempel. En annan framgångsfaktor är sysselsättningen. Det är därför som Matti Vanhanens regering gör rätt när den prioriterar sysselsättningen.
25.03.2008 kl. 12:15

Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkas verksamhet

Gruppanförande
11.03.2008 kl. 14:55

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45