Ålands roll vid övervakningen av subsidiaritetsprincipen diskuterades

16.06.2010 kl. 13:30

PRESSMEDDELANDE: Ålands roll vid övervakningen av subsidiaritetsprincipen diskuterades i riksdagen

I tisdags den 15 juni diskuterade riksdagen ändringen av självstyrelselagen 59 a § i plenum (RP 77/2010). I lagförslaget föreslås att självstyrelselagen för Åland kompletteras med en bestämmelse om Ålands lagtings medverkan i övervakningen av att subsidiaritetsprincipen/närhetsprincipen i Europeiska unionen följs. Avsikten är att skapa ett förfarande där lagtinget ger riksdagen sin ståndpunkt när det gäller subsidiaritetskontrollen när det är fråga om lagstiftning som enligt självstyrelselagen hör till landskapets behörighet. Lagtingets ståndpunkt ska framgå av de ställningstaganden som ges åt Europeiska unionens institutioner.

Elisabeth Nauclér påpekade att nyordningen innebär att förenligheten med subsidiaritetsprincipen kan ifrågasättas och omprövas om det finns tillräckligt många röster för det. I den här processen tilldelas varje nationellt parlament två röster som fördelas enligt det nationella parlamentariska systemet. I nationella parlament med två kammare ska varje kammare ha en röst. Finlands riksdag har inte två kammare, och skulle då ha varit naturligt att Åland hade fått den ena, eller åtminstone fått låna den när man inte är enig. När Åland kom med i EU fick landskapet särlösningar som finns i ett särskilt protokoll till Finlands anslutningsavtal. Att frågan löstes på det sättet beror på att så många av EU-länderna var medlemmar av Nationernas förbund när Ålandsfrågan avgjordes 1921 och de ansåg att de fortfarande var bundna av detta beslut. Det är alltså ostridigt att Ålands självstyrelseordning är en internationell lösning som inte borde få naggas i kanten eller reduceras.

Ålands riksdagsledamot Elisabeth Nauclér tog upp problemet med att EU bara erkänner självständiga stater som medlemmar, det finns ingen roll för självstyrande områden som Åland. Systemet som nu introduceras för att övervaka subsidaritetsprincipen är byggt upp för att passa länder med federala system och erkända regionala parlament. Åland och Finland hör till ett assymetriskt system, med två exkluderande lagstiftande församlingar, där båda har suverän lagstiftningsbehörighet inom sina områden. Åland borde därför gällande sina behörighetsområden jämföras med ett nationellt parlament.

Enligt Nauclér har saken mycket liten betydelse i praktiken. Då alla tillfrågade instanser slutligen tillstyrkt förslaget finns det inte mycket att säga, även om Nauclér själv tycker att det skulle ha varit intressant om man hittat en smidig lösning för att använda de två rösterna. "Här hade funnits utrymme för diskussioner och kompromisser som skulle kunna tjäna som exempel ute i världen. Vi hade kunnat använda vår fantasi och tillfogat en ny dimension till Ålandsexemplet." säger Nauclér.

***

Nedan anges anförandet i sin helhet:

Ärade herr talman! Den här ändringen av självstyrelselagen för att lösa frågan om Ålands lagtings roll vid övervakningen av den så kallade subsidiaritetsprincipen kommer antagligen att ha mycket liten betydelse i praktiken. Mycket energi har dock ägnats denna lilla ändring och gett upphov till oro över lagtingets ställning i systemet.

EU känner bara självständiga stater som medlemmar och det finns ingen roll för självstyrande områden som Åland. Regionerna inom EU har sin ställning grundlagd i landets konstitution och förhållandet mellan landets parlament och det regionala parlamentet är löst inom landet i och med att de finns två kamrar på den statliga nivån. Systemet för övervakningen av subsidiaritetsprincipen som nu introduceras är uppbyggt för att passa dessa länder.

Finland och Åland passar inte in i systemet. Ålands självstyrelse är resultatet av en internationell konfliktlösning. Lagstiftningsbehörigheten delades 1921, och Ålands lagting är alltså inget regionalt parlament vars självstyrelse är fastslagen i landets konstitution, vilket i vårt fall alltså skulle varit Finlands grundlag.

I dessa federala stater finns en mekanism för att på ett tillfredsställande sätt lösa de här frågorna internt. Finland däremot har ett så kallat assymetriskt system. Det finns två exkluderande lagstiftande församlingar, båda har suverän lagstiftningsbehörighet inom sina områden. Ålands lagting är således inget regionalt parlament i den mening som avses i EU-fördraget utan borde inom sitt behörighetsområde jämföras med ett nationellt parlament.

Nyordningen innebär att förenligheten med subsidiaritetsprincipen kan ifrågasättas och omprövas om det finns tillräckligt många röster för det. I den här processen tilldelas enligt artikel 7 i protokollet om tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna varje nationellt parlament två röster, och de ska fördelas med hänsyn till det nationella parlamentariska systemet. I nationella parlament med två kammare ska varje kammare ha en röst. Finlands riksdag har inte två kammare, och det kunde då ha varit naturligt att Åland skulle fått den ena, eller åtminstone lånat den ena när man inte är enig.

När Åland kom med i EU fick landskapet särlösningar som finns i ett särskilt protokoll till Finlands anslutningsavtal. Att frågan löstes på det sättet beror på att så många av EU-länderna var medlemmar av Nationernas förbund när Ålandsfrågan avgjordes 1921 och de ansåg att de fortfarande var bundna av detta beslut. Det är alltså ostridigt att Ålands självstyrelseordning är en internationell lösning som inte borde få naggas i kanten eller reduceras.

Den lösning som nu föreslås gav inledningsvis upphov till oro att Ålands lagting bara skulle ge ett utlåtande och alltså vara underställt riksdagen, men så är inte fallet. Även om riksdagen beslutar att inte lämna ett subsidiaritetsyttrande till Europeiska unionen ska lagtingets ståndpunkter ändå skickas vidare till Europeiska unionens institutioner.

Ärade herr talman! Eftersom saken i praktiken har mycket liten betydelse, alla tillfrågade instanser slutligen tillstyrkt förslaget finns det inte mycket att säga, även om jag själv tycker att det skulle varit intressant om man hittat en gemensam lösning för att använda de två rösterna. Här hade funnits utrymme för diskussioner och kompromisser som skulle kunna tjäna som exempel ute i världen. Vi hade kunnat använda vår fantasi och tillfogat en ny dimension till Ålandsexemplet.

En länk till propositionstexten: http://217.71.152.52/TRIPviewer/show.asp?tunniste=RP+77/2010&base=errp&palvelin=fakta.eduskunta.fi&f=WORD&kieli=ru  

Ytterligare information:

Riksdagsledamot Elisabeth Nauclér 09 432 3047, 050 512 1984

Assistent Laura Lyly, 09 432 4047

 

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15