Tredje tilläggsbudgeten

21.06.2010 kl. 15:30
Den tredje tilläggsbudgeten inger aningen hopp om att ekonomin försiktigt håller på att förbättrats eftersom samfundsskatteintäkterna växer mera än prognostiserat.

En större summa av Finlands Banks vinst än budgeterat överförs till staten. De här medför att låneupptagningen blir lite mindre än man trodde I samband med den andra tilläggsbudgeten. Sammanlagt kommer låneupptagningen att uppgå till den ansenliga summan 12 miljarder euro år 2010, vilket innebär att statsskulden är 76 miljarder euro i slutet av året. Det motsvarar 43 % av BNP och trenden är på sikt ohållbar och måste brytas. Statsskulden har snabbt stigit och Finlands ekonomiska underskott är större än stabilitets- och framtidspakten stipulerar. Den nya regeringen blir tvungen att se över både skattebasen, skattenivåerna och utgifterna.

Den globala eknomiska recessionen har inte lämnat Finland oberörd. Förutom att sysselsättningsläget försvagats och skatteintäkterna minskat radikalt har Finland i solidaritetens namn också fått delta i de ekonomiska räddningsaktionerna som blivit nödvändiga inom euroområdet.

Lånet till Grekland påverkar Finlands låntagning och ekonomi. I den tredje tilläggsbudgeten finns upptaget statsgarantin för dtn europeiska finansiering och garanti-instrumentet. I finansutskottet har vi fått höra att det är högst osannolikt att pengarna i finansieringsgarantiinstrumentet skulle behövas. Sanningen är självklart att det ändå inte kan uteslutas att instrumentet används. Jag resonerar I det här fallet på samma sätt som jag gjorde då det gällde lånet till Grekland. Finland är en del av euroområdet och vi bör delta i de gemensamma åtgärderna som vidtas för att stärka euroområdets ekonomi. Regeringen har för sin del redan godkänt avtalet och själva lagen ligger fortfarande i finansutskottet.. Finasnsieringsinstrumentet behövs som en säkerhetsventil och. för att återställa trovärdigheten för euromområdets ekonomi. Sammanfattningsvis kan man säga att ekonomin är osäker inom hela euroområdet och att ingenting ännu tyder på en snabb återgång till normalläge.

I den tredje tilläggsbudgeten finns många viktiga tillägg upptagna. En ökning av anslagen till järnvägsnätet är välkommen. Händelser senaste vinter visade att järnvägsnätet är i dåligt skick och att stora insatser behövs för att tågtrafiken skall fungera tryggt och pålitligt. Finansutskottet påminner också om att det är viktigt att underhållet av farlederna till havs sköts bra under alla årstider.

Regeringen föreslår ett tillägg till miljövårdsanslagen för att förbättra rådgivningsverksamheten gällande verkställandet av förordningen för avloppsvattenhanteringen på glesbygden. För några år sedan lämnade jag in ett spörsmål där jag konstaterade att rådgivningen var otillräcklig och krävde åtgärder. Regeringen svarade då att man har läget under kontroll. Med facit på hand är faktumet att rådgivningen hela tiden varit otillräcklig och dålig. Finlands miljöcentral har inte klarat av sin uppgift och många privatpersoner har kännt sig villrådiga inför de stora investeringsbeslut som man ska ta. Jag hoppas därför att rådgivningen med denna summa, skall förbättras och underlätta informationsgången.

Viktigt är också att regeringen ser till att tillräckligt stora resurser reserveras för utbyggnaden av avloppsnätet. Många projekt väntar på finansieringsbeslut och i många fall skulle det vara klokare att bygga ut avloppsnätet och rena vattnet centraliserat än att hundratals enskilda fastigheter har sina egna minireningsverk.

Finansutskottet betonar i betänkandet en annan synnerligen aktuell och angelägen sak, nämligen anslaget för oljebekämpningsutrustning till ett mångfunktionellt fartyg. Utskottet påpekar att det är nödvändigt att tillräckligt stora anslag reserveras för oljebekämpningen. Trafiken på Östersjön och Finska viken ökar kraftigt och riskerna för olyckor är stora. Dagligen transporteras en mängd olja av ett värde på över 200 miljoner euro genom Finska viken. I Finland behövs 200-300 miljoner euro för att man till år 2015 skulle ha byggt upp en tillfredsställande oljebekämpningskapacitet. Även Ryssland och Estland måste göra betydande investeringar. Med tanke på värdet av oljan så förefaller kostnaderna för oljebekämpningen inte stora. Frågan är hur oljeleverantörerna kunde delta i finansieringen av Östersjöns oljebekämpningberedskap. Finlands oljeskyddsavgift är en nationell, fungerande avgift, men något motsvarande borde finnas på regional nivå i Östersjön.

Tal i plenum 21.6.2010

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15