Tredje tilläggsbudgeten

21.06.2010 kl. 15:30
Den tredje tilläggsbudgeten inger aningen hopp om att ekonomin försiktigt håller på att förbättrats eftersom samfundsskatteintäkterna växer mera än prognostiserat.

En större summa av Finlands Banks vinst än budgeterat överförs till staten. De här medför att låneupptagningen blir lite mindre än man trodde I samband med den andra tilläggsbudgeten. Sammanlagt kommer låneupptagningen att uppgå till den ansenliga summan 12 miljarder euro år 2010, vilket innebär att statsskulden är 76 miljarder euro i slutet av året. Det motsvarar 43 % av BNP och trenden är på sikt ohållbar och måste brytas. Statsskulden har snabbt stigit och Finlands ekonomiska underskott är större än stabilitets- och framtidspakten stipulerar. Den nya regeringen blir tvungen att se över både skattebasen, skattenivåerna och utgifterna.

Den globala eknomiska recessionen har inte lämnat Finland oberörd. Förutom att sysselsättningsläget försvagats och skatteintäkterna minskat radikalt har Finland i solidaritetens namn också fått delta i de ekonomiska räddningsaktionerna som blivit nödvändiga inom euroområdet.

Lånet till Grekland påverkar Finlands låntagning och ekonomi. I den tredje tilläggsbudgeten finns upptaget statsgarantin för dtn europeiska finansiering och garanti-instrumentet. I finansutskottet har vi fått höra att det är högst osannolikt att pengarna i finansieringsgarantiinstrumentet skulle behövas. Sanningen är självklart att det ändå inte kan uteslutas att instrumentet används. Jag resonerar I det här fallet på samma sätt som jag gjorde då det gällde lånet till Grekland. Finland är en del av euroområdet och vi bör delta i de gemensamma åtgärderna som vidtas för att stärka euroområdets ekonomi. Regeringen har för sin del redan godkänt avtalet och själva lagen ligger fortfarande i finansutskottet.. Finasnsieringsinstrumentet behövs som en säkerhetsventil och. för att återställa trovärdigheten för euromområdets ekonomi. Sammanfattningsvis kan man säga att ekonomin är osäker inom hela euroområdet och att ingenting ännu tyder på en snabb återgång till normalläge.

I den tredje tilläggsbudgeten finns många viktiga tillägg upptagna. En ökning av anslagen till järnvägsnätet är välkommen. Händelser senaste vinter visade att järnvägsnätet är i dåligt skick och att stora insatser behövs för att tågtrafiken skall fungera tryggt och pålitligt. Finansutskottet påminner också om att det är viktigt att underhållet av farlederna till havs sköts bra under alla årstider.

Regeringen föreslår ett tillägg till miljövårdsanslagen för att förbättra rådgivningsverksamheten gällande verkställandet av förordningen för avloppsvattenhanteringen på glesbygden. För några år sedan lämnade jag in ett spörsmål där jag konstaterade att rådgivningen var otillräcklig och krävde åtgärder. Regeringen svarade då att man har läget under kontroll. Med facit på hand är faktumet att rådgivningen hela tiden varit otillräcklig och dålig. Finlands miljöcentral har inte klarat av sin uppgift och många privatpersoner har kännt sig villrådiga inför de stora investeringsbeslut som man ska ta. Jag hoppas därför att rådgivningen med denna summa, skall förbättras och underlätta informationsgången.

Viktigt är också att regeringen ser till att tillräckligt stora resurser reserveras för utbyggnaden av avloppsnätet. Många projekt väntar på finansieringsbeslut och i många fall skulle det vara klokare att bygga ut avloppsnätet och rena vattnet centraliserat än att hundratals enskilda fastigheter har sina egna minireningsverk.

Finansutskottet betonar i betänkandet en annan synnerligen aktuell och angelägen sak, nämligen anslaget för oljebekämpningsutrustning till ett mångfunktionellt fartyg. Utskottet påpekar att det är nödvändigt att tillräckligt stora anslag reserveras för oljebekämpningen. Trafiken på Östersjön och Finska viken ökar kraftigt och riskerna för olyckor är stora. Dagligen transporteras en mängd olja av ett värde på över 200 miljoner euro genom Finska viken. I Finland behövs 200-300 miljoner euro för att man till år 2015 skulle ha byggt upp en tillfredsställande oljebekämpningskapacitet. Även Ryssland och Estland måste göra betydande investeringar. Med tanke på värdet av oljan så förefaller kostnaderna för oljebekämpningen inte stora. Frågan är hur oljeleverantörerna kunde delta i finansieringen av Östersjöns oljebekämpningberedskap. Finlands oljeskyddsavgift är en nationell, fungerande avgift, men något motsvarande borde finnas på regional nivå i Östersjön.

Tal i plenum 21.6.2010

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00