En större summa av Finlands Banks vinst än budgeterat överförs till staten. De här medför att låneupptagningen blir lite mindre än man trodde I samband med den andra tilläggsbudgeten. Sammanlagt kommer låneupptagningen att uppgå till den ansenliga summan 12 miljarder euro år 2010, vilket innebär att statsskulden är 76 miljarder euro i slutet av året. Det motsvarar 43 % av BNP och trenden är på sikt ohållbar och måste brytas. Statsskulden har snabbt stigit och Finlands ekonomiska underskott är större än stabilitets- och framtidspakten stipulerar. Den nya regeringen blir tvungen att se över både skattebasen, skattenivåerna och utgifterna.
Den globala eknomiska recessionen har inte lämnat Finland oberörd. Förutom att sysselsättningsläget försvagats och skatteintäkterna minskat radikalt har Finland i solidaritetens namn också fått delta i de ekonomiska räddningsaktionerna som blivit nödvändiga inom euroområdet.
Lånet till Grekland påverkar Finlands låntagning och ekonomi. I den tredje tilläggsbudgeten finns upptaget statsgarantin för dtn europeiska finansiering och garanti-instrumentet. I finansutskottet har vi fått höra att det är högst osannolikt att pengarna i finansieringsgarantiinstrumentet skulle behövas. Sanningen är självklart att det ändå inte kan uteslutas att instrumentet används. Jag resonerar I det här fallet på samma sätt som jag gjorde då det gällde lånet till Grekland. Finland är en del av euroområdet och vi bör delta i de gemensamma åtgärderna som vidtas för att stärka euroområdets ekonomi. Regeringen har för sin del redan godkänt avtalet och själva lagen ligger fortfarande i finansutskottet.. Finasnsieringsinstrumentet behövs som en säkerhetsventil och. för att återställa trovärdigheten för euromområdets ekonomi. Sammanfattningsvis kan man säga att ekonomin är osäker inom hela euroområdet och att ingenting ännu tyder på en snabb återgång till normalläge.
I den tredje tilläggsbudgeten finns många viktiga tillägg upptagna. En ökning av anslagen till järnvägsnätet är välkommen. Händelser senaste vinter visade att järnvägsnätet är i dåligt skick och att stora insatser behövs för att tågtrafiken skall fungera tryggt och pålitligt. Finansutskottet påminner också om att det är viktigt att underhållet av farlederna till havs sköts bra under alla årstider.
Regeringen föreslår ett tillägg till miljövårdsanslagen för att förbättra rådgivningsverksamheten gällande verkställandet av förordningen för avloppsvattenhanteringen på glesbygden. För några år sedan lämnade jag in ett spörsmål där jag konstaterade att rådgivningen var otillräcklig och krävde åtgärder. Regeringen svarade då att man har läget under kontroll. Med facit på hand är faktumet att rådgivningen hela tiden varit otillräcklig och dålig. Finlands miljöcentral har inte klarat av sin uppgift och många privatpersoner har kännt sig villrådiga inför de stora investeringsbeslut som man ska ta. Jag hoppas därför att rådgivningen med denna summa, skall förbättras och underlätta informationsgången.
Viktigt är också att regeringen ser till att tillräckligt stora resurser reserveras för utbyggnaden av avloppsnätet. Många projekt väntar på finansieringsbeslut och i många fall skulle det vara klokare att bygga ut avloppsnätet och rena vattnet centraliserat än att hundratals enskilda fastigheter har sina egna minireningsverk.
Finansutskottet betonar i betänkandet en annan synnerligen aktuell och angelägen sak, nämligen anslaget för oljebekämpningsutrustning till ett mångfunktionellt fartyg. Utskottet påpekar att det är nödvändigt att tillräckligt stora anslag reserveras för oljebekämpningen. Trafiken på Östersjön och Finska viken ökar kraftigt och riskerna för olyckor är stora. Dagligen transporteras en mängd olja av ett värde på över 200 miljoner euro genom Finska viken. I Finland behövs 200-300 miljoner euro för att man till år 2015 skulle ha byggt upp en tillfredsställande oljebekämpningskapacitet. Även Ryssland och Estland måste göra betydande investeringar. Med tanke på värdet av oljan så förefaller kostnaderna för oljebekämpningen inte stora. Frågan är hur oljeleverantörerna kunde delta i finansieringen av Östersjöns oljebekämpningberedskap. Finlands oljeskyddsavgift är en nationell, fungerande avgift, men något motsvarande borde finnas på regional nivå i Östersjön.
Tal i plenum 21.6.2010
