Gruppanförande om regeringen Kiviniemis kompletterade regeringsprogram

23.06.2010 kl. 14:00

Nyckelordet framför andra är nu stabilitet. För att klara eftervården av den ekonomiska krisen, förbättra sysselsättningen och börja återställa balansen i den offentliga ekonomin krävs inte bara ekonomisk utan också politisk stabilitet. Finans- och valutamarknaden befinner sig alltjämt i gungning och tål inte osäkerhet eller tvära kast i den förda politiken.

Kravet på stabilitet går hand i hand med behovet av kontinuitet. Mari Kiviniemis regering är därför en naturlig förlängning av Matti Vanhanens II regering. Regeringsprogrammet består, men kompletteras för den ekonomiska politikens och finanspolitikens del med en regeringsdeklaration som svarar mot dagens ekonomiska och finansiella läge.

Oppositionen har krävt nyval. Låt oss för ett ögonblick reflektera över vad det alternativet skulle innebära. Nyval vore tekniskt möjligt tidigast i september–oktober, bara ett halvår före nästa ordinarie val. Fram till dess skulle vi ha en upprivande valkampanj och en regering som likt en expeditionsministär vore handlingsförlamad. Inte bara skulle oppositionspartier stå mot regeringspartier, utan också oppositionspartier och regeringspartier inbördes mot varandra.

Det blågröna regeringsblocket har 126 mandat här i riksdagen, och fick alltså i valet 2007 en stark fullmakt av folket att regera i fyra år. Inte en enda av alla de gallupar som har gjorts tyder på att regeringsblockets betryggande majoritet vore i fara. Oppositionen – låt oss kalla den rödgrå – har 74 mandat. Inte en enda opinionsmätning har pekat på att detta rödgrå block skulle vara på väg att erövra en majoritet av riksdagsmandaten.

Vad skulle Finland alltså vinna på ett nyval nu, jämfört med vad landet skulle förlora? En cost-benefit-analys ger ett entydigt resultat: kostnaden skulle överstiga all eventuell nytta.

I dagens fortsatt osäkra ekonomiska läge gör regeringen Kiviniemi alltså rätt i att avstå från radikala kast i politiken. En i och för sig välmotiverad skattereform får vänta till nästa valperiod, vilket betyder att partierna och väljarna får debattera skattepolitiken i valrörelsen. Men det betyder inte att regeringen tänker sitta med armarna i kors.

Ansträngningarna för att förbättra konkurrenskraften och främja exporten måste ytterligare intensifieras. Sysselsättningen måste främjas med alla medel, såväl allmänna, tillväxtfrämjande som specifika, riktade till utsatta grupper. Förberedelser bör inledas för att balansera den offentliga ekonomin. Redan nästa år ska underskottet klart underskrida de tre procent som stipuleras i eurokriterierna.

Regeringen Kiviniemi kommer inte för sin del att skärpa beskattningen, men nog genomföra de riktade skattehöjningar som den förra regeringen initierade.

Stabiliseringen av den europeiska finansmarknaden går vidare med hjälp av det nya instrument EU- och särskilt euroländerna har enats om. Förhoppningsvis vinner detta instrument – i motsats till de nödvändiga lånen till Grekland – förståelse och stöd även inom oppositionen här hemma. Finland har hört till tillskyndarna med det så kallade stresstest bankerna genomgått, och resultaten kommer att publiceras under sommaren. Också det bidrar förhoppningsvis till att stabilisera läget på marknaden. Det behövs samfällda europeiska åtgärder för att lösa gemensamma europeiska problem.

Trots att regeringen Kiviniemi framför allt ska representera kontinuitet, hittar den uppmärksamma läsaren av det uppdaterade regeringsprogrammet vissa markeringar som stakar ut målsättningar även på längre sikt.

En sådan är en utvidgning av välfärdsmätaren från den klassiska bruttonationalprodukten till en vidare utvecklingsindikator som väger in människornas välmående och miljöns tillstånd. Avsikten är ingalunda att nedvärdera den rent materiella välfärdens betydelse, utan att komplettera den med andra kriterier som mäter det vi kunde kalla lycka i livet.

En annan framtidsinriktad markering är löftet att göra upp en plan för balansering av den offentliga ekonomin som sträcker sig över de två följande valperioderna. Vi kommer ingenvart med plötsliga skattehöjningar och/eller nedskärningar i utgifterna, som bara riskerar att hämma tillväxten. Vi behöver en långsiktigare plan som, för att citera programkompletteringen, inte lämnar någon utanför välfärden. Då vi ska återbetala de lån som hjälpte oss ur krisen väntar tuffare tider, men bördan måste fördelas socialt rättvist.

En tredje markering, som inte är ny men som tål att upprepas, är ambitionen att höja sysselsättningsgraden till den lika ambitiösa som nödvändiga nivån 75 procent och att förlänga tiden i arbetslivet. Regeringen signalerar än en gång sin beredskap att vidta de åtgärder som krävs i samråd med arbetsmarknadsparterna. Det gäller inte bara att tidigarelägga inträdet i arbetslivet och senarelägga pensioneringen från arbetslivet, utan också att öka trivseln i arbetet så att allas arbetsmotivation höjs.

I det uppdaterade programmet har regeringen också mod att tala för arbetsrelaterad invandring. Det modet tycks på sina håll ha svikit, trots att alla borde vara fullt medvetna om att vi inte kan upprätthålla vår välfärd utan fler händer och hjärnor. Mängder av arbete blir ogjort i vårt land utan invandrare. Det kan inte vara svårt att inse – speciellt om man ser på Helsingfors-regionen.

Vidare förbinder sig regeringen Kiviniemi till det energipolitiska paket regeringen Vanhanen II beslutat om. Det gäller både lagstiftningsåtgärder och finansiering, och visar att regeringen menar allvar. Det betyder att tydliga beslut om paketet skall fattas i samband med 2011 års budget.

Om den internationella ekonomiska situationen förändras radikalt, kommer regeringen precis som sin föregångare att ha beredskap att vidta åtgärder. Så fungerar en ansvarsfull regering, och en sådan har vi fått även nu.

Gruppanförandet hölls av Ulla-Maj Wideroos 23.6.2010
 

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Gruppanförande 18.2

Gruppanförande i debatten i anledning av regeringens redogörelse om Afghanistan
19.02.2010 kl. 09:20

Gruppanförande 9.2

Gruppanförande i riksdagsdebatten i anledning av statsministerns meddelande om regeringens politik
09.02.2010 kl. 13:45

Gruppanförande i responsdebatten om statsbudgeten för år 2010

Äntligen syns det ljus i ändan av tunneln! Enligt färska uppgifter från Statistikcentralen har bruttonationalprodukten svängt till tillväxt under årets tredje kvartal. Det samma gäller åtta av Finlands tio viktigaste exportländer. Men där slutar de goda nyheterna för dagen.
14.12.2009 kl. 13:45

Statsrådets redogörelse om kommun- och servicestrukturreformen

Kommun- och servicestrukturreformen är en av de viktigaste strukturpolitiska förändringsprocesserna som detta land någonsin upplevt. Samtidigt är den ett av denna regerings viktigaste projekt. Det innebär samtidigt att denna redogörelse är av största vikt och vi måste noggrant avväga hur vi ska fortsätta och förädla denna process. De problem som uppstått i reformen måste samtidigt tas på största allvar!
24.11.2009 kl. 15:05

Valtioneuvoston kunta- ja palvelurakenneuudistusta koskevasta selonteko

Kunta- ja palvelurakenneuudistus on yksi maamme merkittävimmistä rakennepoliittisista muutosprosesseista. Sa-manaikaisesti se on tämän hallituksen tärkeimpiä hankkeita. Tämä merkitsee myös sitä, että tämä selonteko on mitä tärkein, ja meidän on tarkkaan harkittava miten jatkamme ja kehitämme tätä prosessia. Uudistuksessa syntyneisiin ongelmiin on suhtauduttava erittäin vakavasti!
24.11.2009 kl. 15:00

Debatt om Finland och de arktiska områdena

Den arktiska regionen väcker definitivt ett stort politiskt och ekonomiskt intresse på global nivå. Klimatforskarna har redan för länge sedan slagit larm och varnat för att områdena närmast polerna kommer att påverkas klimatuppvärmningen först och att förändringen kommer att vara dramatisk där. Finland och de övriga nordiska länderna har därför ett särskilt ansvar att både inom EU och i internationella sammanhang uppmärksamma den arktiska regionen och människorna som lever där.
18.11.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om den klimat- och energipolitiska framtidsredogörelsen

Framtidsredogörelsen om klimat- och energipolitiken är ett viktigt bidrag till den aktuella debatten om den nödvändiga vägen till ett utsläppssnålt Finland. Svenska riksdagsgruppen är glad för att redogörelsen utgår från klimatförändringens effekter ur ett globalt perspektiv och betonar de katastrofala riskerna för mänskligheten och livet på jorden om inget görs föra att förhindra utvecklingen.
21.10.2009 kl. 15:25