Det nya regeringsprogrammet

23.06.2010 kl. 16:20
Kiviniemis regering tar över i en situation då ett år återstår av regeringsperioden. Ingen kan förvänta sig att regeringen under bara ett år skall hinna ändra på den förda politiken i grunden, och det finns inte heller något behov för det.

Regeringen valde helt rätt att inte skriva om hela regeringsprogrammet utan att enbart fokusera på ekonomin. Den röda tråden i regeringen Kiviniemis program handlar om att stärka ekonomin genom att vidta åtgärder som förbättrar sysselsättningsläget och förstärker konkurrenskraften både på kort och lång sikt. Redan nu har experter i ekonomi get gott betyg åt regeringen för den förda ekonomiska politiken. Stimulansåtgärderna har varit nödvändiga, arbetslösheten har inte blivit så hög som man befarat i de mest pessimistiska prognoserna och den inhemska konsumtionen har igen en gång varit en räddning för många företag och arbetsplatser.

Samtidigt måste vi erkänna att det finns grupper i samhället för vilka situationen är särskilt svår. Ungdomsarbetslösheten är stor och arbetslösheten bland personer med utländsk härkomst är större än för övriga finländare. En oroväckande stor andel av den arbetsföra befolkningen går i förtida pension, inte minst på grund av mentala problem. I Finland har vi inte ännu lyckats bygga upp modeller som uppmuntrar och möjliggör för personer med nedsatt arbetskapacitet att deltidsarbeta och deltid få socialt stöd. Det här är något Kiviniemis regering borde försöka hinna åtgärda.

Ingenting överraskande finns med i programförklaringen men däremot kan man utläsa en konskevens i målsättningarna. Beträffande skattepolitiken, som är ett viktigt medel i den ekonomiska politiken, tar man inte ännu ställning till Hetemäkis förslag utan befäster det som Vanhanen II redan tidigare kommit överens om. Sannolikt är att den strukturförändring av beskattningen som nämns i programmet, bildar en bas för kommande regeringsperiod. Jag anser att förslaget måste beakta de små och medelstora företagens verksamhetsförutsättningar. Företagen star för stor andel av alla arbetsplatser, de genererar nya ideér och läggger grunden för ekonomin bade på local och nationell nivå. Nyheten om att beskattningen skärps genom en förhöjning av momsen och energiskatterna mottas knappast med applåder av alla. Men det är klart att det ekonomiska läget kräver en viss skärpning av beskattningen och samtidigt en återhållsamhet på utgiftssidan. I Finlands intresse är att snabbt få bort underskottet i ekonomin och att minska beroendet av upplåning.

Den intressantare delen av programmet handlar om målsättningarna som gäller att förbättra sysselsättningsläget och förlänga arbetskarriären och trivseln på arbetsplatser. Exakt hur detta ska ske återstår att se. Att arbeta för ett jämställt samhälle där bl.a kostnaderna för föräldraledigheter fördelas rättvist mellan föräldrarnas arbetsgivare och samhället är också det en målsättning som eftersträvats länge. Jag anser att en förändring av föräldraledigheten bör utgå från barnets intresse och möjliggöra att varje nyfött barn får en möjlighet att vårdas hemma åtminstone tills barnet fyllt 1 år, gärna längre. En reform av föräldraledigheten får under ingen omständighet innebära att tiden för föräldraledigheten förkortas jämfört med nuläget, inte ens ifall pappan inte tar ut den del av föräldraledighet han har rätt till. En model som föreslagit som går ut på att 6 månader re-serveras för mamman, 6 månader för pappan och 6 månader kan disponeras fritt mellan mamman och pappan kunde vara en modern och beaktansvärd modell.

I programförklaringen nämns som en ny sak i bruktagningen av nya utvecklingsindikatorer enligt internationella riktlinjer. De nya indikatorerna skall mäta miljöns tillstånd och män-niskors välbefinnande. Det är mycket positivt att dessa nya indikatorer äntligen tas i bruk också hos oss och jag hoppas att de i fortsättningen alltid skall finnas med i budgetar och prognoser. BNP som indikator är på flera sätt missvisande som en indikator för tillväxt och välstånd. En stor miljöolycka kan t.ex. höja BNP eftersom en olycka ofta förknippas med aktivitet för att städa upp efter olyckan. Miljöskadorna kan bli bestående och på sikt ha en negativ effekt på ekonomin på sikt. BNP återger alltså inte hela sanningen.

Många har under de senaste dagarna krävt att SFP och svenska riksdagsgruppen ska lyfta upp Karlebyfrågan i regeringsförhandlingarna. Vår åsikt i Karlebyfrågan är entydig och oförändrad. Vi anser att frågan i detta skede är juridisk och att regeringen inte kan köra över grundlagsutskottets och Justitiekanslerns tolkning av grundlagen. Vid behov kommer vi att återkomma till frågan.

Tal i plenum 23.6.2010

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Finlands säkerhets- och försvarspolitik

16.06.2009 kl. 10:35

Responsdebatt om budgetramarna 2010-2013

Som en följd av den ekonomiska krisen har hittills omkring 3 miljarder euro anvisats för stimulansåtgärder i vårt land – detta motsvarar omkring 1,5 % av BNP – en stor andel också med EU-mått mätt. Alla åtgärder som vidtas måste ha som målsättning att återställa tillväxten och balansen i vår ekonomi, motverka arbetslöshet och trygga vår betalningsförmåga – speciellt på lång sikt.
03.06.2009 kl. 13:35

Responsdebatt om Statsrådets EU-redogörelse

Också Svenska riksdagsgruppen sällar sig till skaran av röster som tycker att det är viktigt att oftare diskutera EU, Finlands roll i unionen och unionens framtid.
26.05.2009 kl. 15:00

Statsrådets redogörelse om EU-politiken

26.05.2009 kl. 10:35

Remissdebatt om statsrådets EU-redogörelse

Av statsrådets redogörelse över EU-politiken framgår regeringens vision om hur EU ska se ut, fungera och utvecklas till år 2020. Svenska riksdagsgruppen framhåller vikten av att alla skall kunna känna sig representerade i Bryssel och delaktiga i den politik som förs i EU.
16.04.2009 kl. 17:00

Responsdebatt om första tilläggsbudgeten

Trots att vi skött vår egen ekonomiska politik bra de senaste åren och kunnat både förbättra välfärden och korta av på vår statsskuld är vi mitt i den ekonomiska kris som startade i höstas på fastighetsmarknaden i USA och snabbt spred sig. Alla undersökningar pekar på att vi får lov att räkna med kärva år. Hur kärva de blir vet vi väl med säkerhet först efteråt. Nu måste vi hålla hjulen i rullning, stimulera sysselsättningen och upprätthålla tryggheten och basservicen för alla. Samtidigt måste vi ta sikte på en framtid där sysselsättningsgraden är hög, eftersom det utgör grunden för en hållbar välfärd.
18.03.2009 kl. 16:00

Interpellation om regeringens ställningstagande till högre pensionsålder

Vi har upplevt dramatiska veckor i politiken, något som har sin naturliga bakgrund i det som har hänt i världsekonomin men som också har med vårt lands åldersstruktur och arbetsmarknad att göra. Med stor tillfredsställelse kan vi notera att förståelsen för regeringens framförda förslag till åtgärder börjar vinna allt större understöd.
11.03.2009 kl. 16:30