Nauclér bereder väg för en självstyrelsereform i riksdagen

24.06.2010 kl. 11:20

I onsdags diskuterade riksdagen regeringsprogrammet med den nyvalda statsministern Mari Kiviniemi och hennes regering. Plenum påbörjades kl 10 och tog slut först en kvart över midnatt. I sitt anförande tog Elisabeth Nauclér upp utvecklandet av det Åländska självstyrelsesystemet och berättade om av landskapsregeringen tillsatta kommittén med uppgift att lämna in ett förslag till en reform av självstyrelsesystemet och självstyrelselagen.

Nauclér berättade att de åländska självstyrelsemyndigheterna är beredda att ta ett större ansvar för landskapets ekonomi och att till hennes uppgifter i riksdagen hör att bereda väg för denna självstyrelsereform. "Jag tror att det är många som ser det som min viktigaste uppgift att bereda vägen och skapa förståelse för en reform av Ålands självstyrelse såväl i rättsligt avseende som på det samhällsekonomiska planet." konstaterade Nauclér.

Nedan anges anförandet i sin helhet:

Elisabeth Nauclér: Ärade herr talman! Statsminister Mari Kiviniemi och hennes nya regering har valt att fortsätta verkställa de beslut som tidigare fattats av den förra regeringen och att nu endast ta upp frågor som rör ekonomin och sysselsättningen, och det tror jag är ett klokt beslut.

Ett klokt beslut därför att detta område med tanke på den globala recessionen har ställt oss inför nya scenarier där det finns skäl att upprepa var vi står, vilken politik vi driver och på vilka områden vi måste ha beredskap till förändringar om det kommer ytterligare nya ekonomiska överraskningar. Men också ett klokt beslut därför att den politik regeringen driver har visat sig framgångsrik på de flesta områden och det kvarstår allt för kort tid till nästa regeringsprogram ska skrivas för att nu göra tvära kast.

Trots det är det naturligtvis så att verkligheten har förändrats under den tid som gått sedan förra regeringsprogrammet skrevs och det uppdaterades i mitten på valperioden. Och jag vill här passa på att säga något om vad som hänt i fråga om Åland.

I regeringsprogrammet står bland annat: "Ålands självstyre utvecklas i samarbete med landskapet Åland. Utvecklandet av självstyret fortsätts med beaktande av de utredningar som gjorts. Särskild uppmärksamhet fästs vid bedömningen av det ekonomiska systemet."

Det som står där är naturligtvis så allmänt hållet att det fortfarande gäller, men eftersom omvärlden förändras så ökar också behovet av att förändra Ålands självstyrelse. Det är allmänt känt att inträdet i EU har reducerat självstyrelsen. Det finns inga självstyrande områden som medlemmar i EU. Den sittande regeringen har med flera åtgärder förbättrat påverkningsmöjligheterna för Åland, och statsminister Vanhanen gjorde en viktig insats när han försökte förhandla fram en egen plats för Åland i Europaparlamentet.

När Ålands självstyrelse tillkom 1921 fick Åland internationella garantier, rätten att klaga till Nationernas Förbund och till permanenta domstolen i Haag. De internationella garantierna har helt försvunnit, men systemet har ändå fungerat på grund av den starka nationella kontrollen, och jag tänker då främst på presidentens roll. Presidentens starka statsrättsliga ställning kommer att förändras i och med grundlagsändringen, troligen inte så dramatiskt men ändå finns det skäl att beakta i sammanhanget.

Statens ekonomi påverkar landskapet på ett oväntat sätt och har inneburit dramatiska nedskärningar i den åländska offentliga sektorn. Det beror på att stora belopp osynliggörs i statens budget beroende på att nettobudgetering används. Det avräkningsbelopp på 0,45 procent av statsbudgeten som använts sedan 1993 bör uppdateras för att bättre återspegla den ekonomiska verkligheten. Ålands befolkning motsvarar idag 0,51 procent av landets befolkning.

Ålands landskapsregering har tillsatt en kommitté som har i uppdrag att, och jag citerar: "lämna förslag till en reformering av självstyrelsesystemet och självstyrelselagen för Åland vilken tar hänsyn till nya behov, den allmänna samhällsutvecklingen, den globaliserade ekonomin, den europeiska integrationen och Finlands nya grundlag. Kommittén ska särskilt utifrån behörighetsfördelningen mellan landskapet och riket lämna förslag till en modernare och enklare ordning för genomförande av behörighetsförskjutning mellan parterna i självstyrelsesystemet."

Sannolikt kommer arbetet att resultera i ett initiativ att tillsätta en så kallad blandad kommitté med representanter för riket och landskapet. Förhoppningsvis kommer det att föra självstyrelsen ett steg framåt och därmed också vara till nytta för Finland. Det måste finnas beredskap för att följa denna fråga och se till att den får en framskjuten plats i nästa regeringsprogram. Man bör alltså redan nu vid de olika ministerier som berörs fästa uppmärksamhet vid det arbete som pågår.

Herr talman! Ålands självstyrelsemyndigheter är beredda att ta ett större ansvar för landskapets ekonomi och jag tror att det är många som ser det som min viktigaste uppgift att bereda väg och skapa förståelse för en reform av Ålands självstyrelse såväl i rättsligt avseende som på det samhällsekonomiska planet.

 

Ytterligare information:

Riksdagsledamot Elisabeth Nauclér 09 432 3047, 050 512 1984

Assistent Laura Lyly, 09 432 4047

 

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i militär krishanteringsoperation i Libanon

Regeringen föreslår att Finland skall delta i FN-operationen i södra Libanon genom att skicka 250 män och kvinnor till regionen. Svenska riksdagsgruppen stöder förslaget. Regeringens begäran om fullmakt för denna fredsbevararoperation står i linje med den säkerhetspolitiska linje och globala ansvar som Svenska riksdags-gruppen talat för.
05.09.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00