I onsdags diskuterade riksdagen regeringsprogrammet med den nyvalda statsministern Mari Kiviniemi och hennes regering. Plenum påbörjades kl 10 och tog slut först en kvart över midnatt. I sitt anförande tog Elisabeth Nauclér upp utvecklandet av det Åländska självstyrelsesystemet och berättade om av landskapsregeringen tillsatta kommittén med uppgift att lämna in ett förslag till en reform av självstyrelsesystemet och självstyrelselagen.
Nauclér berättade att de åländska självstyrelsemyndigheterna är beredda att ta ett större ansvar för landskapets ekonomi och att till hennes uppgifter i riksdagen hör att bereda väg för denna självstyrelsereform. "Jag tror att det är många som ser det som min viktigaste uppgift att bereda vägen och skapa förståelse för en reform av Ålands självstyrelse såväl i rättsligt avseende som på det samhällsekonomiska planet." konstaterade Nauclér.
Nedan anges anförandet i sin helhet:
Elisabeth Nauclér: Ärade herr talman! Statsminister Mari Kiviniemi och hennes nya regering har valt att fortsätta verkställa de beslut som tidigare fattats av den förra regeringen och att nu endast ta upp frågor som rör ekonomin och sysselsättningen, och det tror jag är ett klokt beslut.
Ett klokt beslut därför att detta område med tanke på den globala recessionen har ställt oss inför nya scenarier där det finns skäl att upprepa var vi står, vilken politik vi driver och på vilka områden vi måste ha beredskap till förändringar om det kommer ytterligare nya ekonomiska överraskningar. Men också ett klokt beslut därför att den politik regeringen driver har visat sig framgångsrik på de flesta områden och det kvarstår allt för kort tid till nästa regeringsprogram ska skrivas för att nu göra tvära kast.
Trots det är det naturligtvis så att verkligheten har förändrats under den tid som gått sedan förra regeringsprogrammet skrevs och det uppdaterades i mitten på valperioden. Och jag vill här passa på att säga något om vad som hänt i fråga om Åland.
I regeringsprogrammet står bland annat: "Ålands självstyre utvecklas i samarbete med landskapet Åland. Utvecklandet av självstyret fortsätts med beaktande av de utredningar som gjorts. Särskild uppmärksamhet fästs vid bedömningen av det ekonomiska systemet."
Det som står där är naturligtvis så allmänt hållet att det fortfarande gäller, men eftersom omvärlden förändras så ökar också behovet av att förändra Ålands självstyrelse. Det är allmänt känt att inträdet i EU har reducerat självstyrelsen. Det finns inga självstyrande områden som medlemmar i EU. Den sittande regeringen har med flera åtgärder förbättrat påverkningsmöjligheterna för Åland, och statsminister Vanhanen gjorde en viktig insats när han försökte förhandla fram en egen plats för Åland i Europaparlamentet.
När Ålands självstyrelse tillkom 1921 fick Åland internationella garantier, rätten att klaga till Nationernas Förbund och till permanenta domstolen i Haag. De internationella garantierna har helt försvunnit, men systemet har ändå fungerat på grund av den starka nationella kontrollen, och jag tänker då främst på presidentens roll. Presidentens starka statsrättsliga ställning kommer att förändras i och med grundlagsändringen, troligen inte så dramatiskt men ändå finns det skäl att beakta i sammanhanget.
Statens ekonomi påverkar landskapet på ett oväntat sätt och har inneburit dramatiska nedskärningar i den åländska offentliga sektorn. Det beror på att stora belopp osynliggörs i statens budget beroende på att nettobudgetering används. Det avräkningsbelopp på 0,45 procent av statsbudgeten som använts sedan 1993 bör uppdateras för att bättre återspegla den ekonomiska verkligheten. Ålands befolkning motsvarar idag 0,51 procent av landets befolkning.
Ålands landskapsregering har tillsatt en kommitté som har i uppdrag att, och jag citerar: "lämna förslag till en reformering av självstyrelsesystemet och självstyrelselagen för Åland vilken tar hänsyn till nya behov, den allmänna samhällsutvecklingen, den globaliserade ekonomin, den europeiska integrationen och Finlands nya grundlag. Kommittén ska särskilt utifrån behörighetsfördelningen mellan landskapet och riket lämna förslag till en modernare och enklare ordning för genomförande av behörighetsförskjutning mellan parterna i självstyrelsesystemet."
Sannolikt kommer arbetet att resultera i ett initiativ att tillsätta en så kallad blandad kommitté med representanter för riket och landskapet. Förhoppningsvis kommer det att föra självstyrelsen ett steg framåt och därmed också vara till nytta för Finland. Det måste finnas beredskap för att följa denna fråga och se till att den får en framskjuten plats i nästa regeringsprogram. Man bör alltså redan nu vid de olika ministerier som berörs fästa uppmärksamhet vid det arbete som pågår.
Herr talman! Ålands självstyrelsemyndigheter är beredda att ta ett större ansvar för landskapets ekonomi och jag tror att det är många som ser det som min viktigaste uppgift att bereda väg och skapa förståelse för en reform av Ålands självstyrelse såväl i rättsligt avseende som på det samhällsekonomiska planet.
Ytterligare information:
Riksdagsledamot Elisabeth Nauclér 09 432 3047, 050 512 1984
Assistent Laura Lyly, 09 432 4047
