Elisabeth Nauclér lämnar in nytt spörsmål om sjöfart

30.06.2010 kl. 11:15
Riksdagsledamot Elisabeth Nauclér var inte helt nöjd med finansminsiter Katainens svar på hennes skriftliga spörsmål om sjöfartens kokurrenskraft och har därför lämnat in ett nytt spörsmål.
I sitt tdigare spörsmål frågade hon efter den utredning om anskaffningsreserveringar som utlovats i regeringsprogrammet. Av svaret framgick att finansminsiseriet nu gjort en sådan utredning. Med anledning av svaret frågar nu ledamot Nauclér vad regeringen ämnar göra för att även rederier utanför tonnageskattesystemet skall kunna göra återanskaffnignsreserveringar.

Riksdagsledamot Elisabeth Nauclér var inte helt nöjd med finansminsiter Katainens svar på hennes skriftliga spörsmål om sjöfartens kokurrenskraft och har därför lämnat in ett nytt spörsmål.


I sitt tdigare spörsmål frågade hon efter den utredning om anskaffningsreserveringar som utlovats i regeringsprogrammet. Av svaret framgick att finansminsiseriet nu gjort en sådan utredning. Med anledning av svaret frågar nu ledamot Nauclér vad regeringen ämnar göra för att även rederier utanför tonnageskattesystemet skall kunna göra återanskaffnignsreserveringar.

SKRIFTLIGT SPÖRSMÅL
Att förbättra den finländska sjöfartens konkurrenskraft Till riksdagens talman

I svaret på mitt och övriga undertecknares skriftliga spörsmål (SS 462/2010 rd) om vad regeringen ämnar göra för att se till att den i regeringsprogrammet utlovade utredningen om ibruktagandet av generella fartygsanskaffningsreserveringar utförs, har finansminister Katainen den 21 juni medde-lat, att finansministeriet redan utrett möjligheten att införa ett system för fartygsanskaffningsreser-veringar och beskriver därefter utförligt slutsatserna av utredningen. Finansministerns slutsats är, att ett fartygsanskaffningsreserveringssystem inte kan instiftas på grund av de begränsningar som upp-ställts i EU:s riktlinjer för statligt stöd, eftersom motsvarande reserveringar inte används inom nå-gon annan företagssektor.
Däremot konstaterar finansministern att återanskaffningsreserveringar är helt i överensstämmelse med EU:s riktlinjer för statligt stöd till sjötransporter. Denna av EU godkända möjlighet till återan-skaffningsreservering ingår nämligen i den reviderade tonnageskattelagen.
Alldeles som finansminister Katainen konstaterar i sitt svar, öppnas möjligheten för rederierna att använda sig av återanskaffningsreserveringen om rederiet går in i tonnageskatteregimen. Om rede-riet av olika skäl inte kan gå in i tonnageskatteordningen kan rederiet inte heller göra en återan-skaffningsreservering i sin beskattning. Vi vet, att ett antal finska rederier inte kommer att tillämpa tonnageskattelagen, men de är likväl i behov av att förnya sitt tonnage och skulle därför ha nytta av en reserveringsmöjlighet som skulle underlätta anskaffningen av nya fartyg..
Den i regeringsprogrammet utlovade utredningen av möjligheterna att ta i bruk generella avsätt-ningar har finansministeriet nu gjort, enligt minister Katainens svar, och den visar, att en återan-skaffningsreservering i samband med försäljning av fartyg är godtagbar i ljuset av EU:s stödpolitik för sjöfarten.

Med hänvisning till det som anförs ovan får jag i den ordning 27 § riksdagens arbetsordning föreskriver ställa följande spörsmål till den minister som saken gäller:


Vad ämnar regeringen göra för att alla rederiföretag verksamma i Finland behandlas jämlikt vad gäller nyanskaffningar av tonnage, så att även rederier utanför tonnageskattesystemet inom ramen för den normala företagsbeskattningen har möjlighet till återanskaffningsreserveringar?

Helsingfors den 30 juni 2010
Elisabeth Nauclér /sv

 

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37