Riksdagsledamot Nauclér till JO om översättningen av rekommendationer

02.07.2010 kl. 11:15

Ålands riksdagsledamot Elisabeth Nauclér lämnade igår ett brev till riksdagens justiteombudsman med anledning av svaret på hennes skriftliga spörsmål om god bokföringssed. I svaret hänvisade minister Sinnemäki till de höga kostnader som en översättning av bokföringsnämndens rekommendationer skulle medföra.


Nauclér begär nu att JO, som upprepade gånger uppmanat ministeriet att sköta översättningen, även skulle se på ärendet i förhållande till Ålands självstyrelselag.
Självstyrelselagen reglerar Ålands språkliga rättigheter, språklagen som gälller i övriga Finland gäller ju inte på Åland.. I samband med självstyrelsens tillkomst talade man aldrig om kostnadsgränser, framhåller Nauclér.
 

God revisionssed

Den 26 mars 2010 ställde jag ett skriftligt spörsmål (SS 243/2010 rd) där jag frågade om det är förenligt med rättsstatsprinciperna att i revisionslagen (FFs 459/2007) ha en bestämmelse om god revisionssed som förutsätter att man kan tillgodogöra sig centrala normgivande rekommendationer som enbart finns på finska, och således ställer den svenskspråkiga delen av befolkningen i en helt annan situation än den finskspråkiga. Trots upprepade påpekanden från justitieombudsmannen har frågan inte lösts, och jag hänvisade därför i mitt spörsmål till er behandling av ärendet.

Arbetsminister Anni Sinnenmäki svarar att ministeriet inte kan ansvara för översättningen av privaträttsliga föreningars eller sammanslutningars rekommendationer, eftersom det skulle innebära en kostnad på 80 000 euro, trots att innehållet i dessa rekommendationer kan läggas till grund för en eventuell domstolbehandling och vara av avgörande betydelse för utgången av fallet. Det är enligt min åsikt inte möjligt kringgå grundlagens bestämmelser genom att till en privaträttslig förening eller sammanslutning överlåta utfärdandet av sådana rekommendationer, vars innehåll man måste känna till för att få en rättvis rättegång.
Den frågan har behandlats av grundlagsutskottet i ett flertal sammanhang och nu senast i samband med behandlingen av regeringens proposition med förslag till lagar om ändring av 22 § i ordningslagen, lagen om ordningsvakter och lagen om privata säkerhetstjänster (GrUU 13/2010 rd). I betänkandet sägs att ”Grundlagens 124 § kräver inte längre att det i lag hänvisas till allmänna förvaltningslagar, eftersom de allmänna förvaltningslagarna tillämpas med stöd av de i dem ingående bestämmelserna om tillämpningsområde, definition på myndighet eller enskildas skyldighet att ge språklig service också på enskilda när de utför ett offentligt förvaltningsuppdrag (GrUU 42/2005 rd, s. 3). Det går att i ett avtal mellan myndighet och privat aktör säkerställa att de allmänna förvaltningslagar som garanterar rättssäkerheten tillämpas. Utskottet påpekar att skyldigheten att följa dessa lagar också i det fallet följer direkt av lag (GrUU 3/2009 rd, s. 5).”

Det är framför allt med tanke på Ålands självstyrelseordning ministerns hänvisning till de höga kostnaderna är mycket förvånande och starkt måste ifrågasättas. Den konfliktlösning som tillkom på Nationernas förbunds försorg i Genève år 1921, och som väckt intresse världen över som exempel på en internationell konfliktlösning som kan tjäna som exempel för andra områden, innehöll inte några begränsningar vad gällde kostnaderna. Åland fick garantier för det svenska språket och den svenska kulturen oavsett de kostnader det kunde komma att medföra. De språkliga bestämmelser som reglerar förhållandena i riket återfinns förutom i grundlagen också i språklagen, och justitieombudsmannens tidigare behandling av ärendet har utgått från förenligheten med dessa lagar. Språklagen gäller inte i landskapet Åland, utan Ålands språkliga rättigheter återfinns i självstyrelselagen som i sin tur bygger på ett internationellt beslut. Jag vill härmed fästa justitieombudsmannens uppmärksamhet på det svar jag erhöll på mitt skriftliga spörsmål för att ärendet också skall få en behandling i förhållande till Ålands självstyrelseordning.

Helsingfors den 30 juni 2010


Elisabeth Nauclér
Riksdagsledamot

 

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35