Riksdagsledamot Nauclér till JO om översättningen av rekommendationer

02.07.2010 kl. 11:15

Ålands riksdagsledamot Elisabeth Nauclér lämnade igår ett brev till riksdagens justiteombudsman med anledning av svaret på hennes skriftliga spörsmål om god bokföringssed. I svaret hänvisade minister Sinnemäki till de höga kostnader som en översättning av bokföringsnämndens rekommendationer skulle medföra.

Nauclér begär nu att JO, som upprepade gånger uppmanat ministeriet att sköta översättningen, även skulle se på ärendet i förhållande till Ålands självstyrelselag.
Självstyrelselagen reglerar Ålands språkliga rättigheter, språklagen som gälller i övriga Finland gäller ju inte på Åland.. I samband med självstyrelsens tillkomst talade man aldrig om kostnadsgränser, framhåller Nauclér.

God revisionssed

Den 26 mars 2010 ställde jag ett skriftligt spörsmål (SS 243/2010 rd) där jag frågade om det är förenligt med rättsstatsprinciperna att i revisionslagen (FFs 459/2007) ha en bestämmelse om god revisionssed som förutsätter att man kan tillgodogöra sig centrala normgivande rekommendationer som enbart finns på finska, och således ställer den svenskspråkiga delen av befolkningen i en helt annan situation än den finskspråkiga. Trots upprepade påpekanden från justitieombudsmannen har frågan inte lösts, och jag hänvisade därför i mitt spörsmål till er behandling av ärendet.

Arbetsminister Anni Sinnenmäki svarar att ministeriet inte kan ansvara för översättningen av privaträttsliga föreningars eller sammanslutningars rekommendationer, eftersom det skulle innebära en kostnad på 80 000 euro, trots att innehållet i dessa rekommendationer kan läggas till grund för en eventuell domstolbehandling och vara av avgörande betydelse för utgången av fallet. Det är enligt min åsikt inte möjligt kringgå grundlagens bestämmelser genom att till en privaträttslig förening eller sammanslutning överlåta utfärdandet av sådana rekommendationer, vars innehåll man måste känna till för att få en rättvis rättegång.
Den frågan har behandlats av grundlagsutskottet i ett flertal sammanhang och nu senast i samband med behandlingen av regeringens proposition med förslag till lagar om ändring av 22 § i ordningslagen, lagen om ordningsvakter och lagen om privata säkerhetstjänster (GrUU 13/2010 rd). I betänkandet sägs att ”Grundlagens 124 § kräver inte längre att det i lag hänvisas till allmänna förvaltningslagar, eftersom de allmänna förvaltningslagarna tillämpas med stöd av de i dem ingående bestämmelserna om tillämpningsområde, definition på myndighet eller enskildas skyldighet att ge språklig service också på enskilda när de utför ett offentligt förvaltningsuppdrag (GrUU 42/2005 rd, s. 3). Det går att i ett avtal mellan myndighet och privat aktör säkerställa att de allmänna förvaltningslagar som garanterar rättssäkerheten tillämpas. Utskottet påpekar att skyldigheten att följa dessa lagar också i det fallet följer direkt av lag (GrUU 3/2009 rd, s. 5).”

Det är framför allt med tanke på Ålands självstyrelseordning ministerns hänvisning till de höga kostnaderna är mycket förvånande och starkt måste ifrågasättas. Den konfliktlösning som tillkom på Nationernas förbunds försorg i Genève år 1921, och som väckt intresse världen över som exempel på en internationell konfliktlösning som kan tjäna som exempel för andra områden, innehöll inte några begränsningar vad gällde kostnaderna. Åland fick garantier för det svenska språket och den svenska kulturen oavsett de kostnader det kunde komma att medföra. De språkliga bestämmelser som reglerar förhållandena i riket återfinns förutom i grundlagen också i språklagen, och justitieombudsmannens tidigare behandling av ärendet har utgått från förenligheten med dessa lagar. Språklagen gäller inte i landskapet Åland, utan Ålands språkliga rättigheter återfinns i självstyrelselagen som i sin tur bygger på ett internationellt beslut. Jag vill härmed fästa justitieombudsmannens uppmärksamhet på det svar jag erhöll på mitt skriftliga spörsmål för att ärendet också skall få en behandling i förhållande till Ålands självstyrelseordning.

Helsingfors den 30 juni 2010

Elisabeth Nauclér
Riksdagsledamot

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.

10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.

15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.

26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.

12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.

16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.

15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.

14.10.2008 kl. 15:15