Kärnkraftsdebatten i plenum

30.06.2010 kl. 02:00
Om riksdagen besluter sig för att stöda principbesluten om kärnkraft har man samtidigt låst Finlands energipolitiska linje för de kommande 80 åren.

Samtidigt går drömmen om att Finland skulle kunna vara landet som står i täten då det gäller att utveckla och ta i bruk ny förnybar energi i kras. Finland befinner sig visserligen i utkanten av Europa, men att man varit så ovillig att lyfta blickan och se var de globala intressen då det gäller utveckling och investeringar i energiformer idag finns är ändå häpnadsväckande.

Jo jonkin aikaa Suomi on menettänyt asemiaan ympäristöteknisen osaamisen ja markkinoinnin osalta ja, jos eduskunta päättää tukea ydinvoimahakemuksia, Suomesta tulee ydinvoimaparatiisi ydinvoimaan investoiville. Huhuja on jo liikkeellä ydinvoimaluvan antamisesta Fortumille seuraavalla hallituskaudella. Kaksi ydinvoimalaa merkitsee ydinsähkön vientiä määrään, joka vastaa tuotannon määrää yhdessä uudessa ydinvoimayksikössä. Suomesta tulee johtava maa maailmassa korkea-aktiivisen ydinpolttoaineen tuotannossa asukasta kohden. Ydinjätekysymys on kuitenkin edelleen ratkaisematta.

Suomi tulisi hyvin toimeen ilman ydinvoiman lisärakentamista. Siitä huolimatta, että Suomen teollisuuden usko muuhun tekniikkaan kuin ydinvoimaan näyttää horjuvan, globaalisesti uusiutuvia energiamuotoja, energian säästötoimenpiteitä ja energiatehokkuutta kehitetään nopeasti. Useat tutkimuslaitokset ovat osoittaneet, että omavaraisuusastetta on täysin mahdollista nostaa voimakkaasti panostamalla kotimaisiin uusiutuviin energiamuotoihin ja energiatehokkuuteen. Jos energiatuotannon laajempi hajauttaminen toteutettaisiin, teollisuus voisi käyttää suuremman määrän perusenergiaa.

Regeringens prognoser har varit svåra att förstå. Regeringen hade helt förbisett energieffektiveringsmålen. Att kraftigt minska på chp-produktionen är varken sannolikt eller klokt eftersom kombinerad värme- och elproduktion är ett effektivt sätt att producera el och värme som behövs för fjärrvärmeproduktion. Att utgå från att importen av el från Ryssland skulle ta slut är också orealistiskt så länge elpriset är billigare där än på den nordiska elmarkanden. Att förbjuda import av el har ännu inte föreslagits.

Regeringen har försökt väga upp den massiva satningen på kärnkraften med ett paket som ska öka produktionen av förnybar energi. Man säger att dessa beslut stöder varandra. Personligen tror jag inte på denna tes. Regeringes paket för förnybar energi är i motsats till kärnkraften inte häpnadsväckande stor. Men paketet visar att det finns en stor oförbrukad potential i förnybar energi. Frågan lyder: Om vi har ett överflöd av kärnkraftsel vem ska då investera i förnybar energi och energieffektivering?

Kun ydinvastuulaki astuu voimaan ja ydinvoimayhtiöiden vastuuta lisätään, tämä tulee kaiken järjen mukaan vaikuttamaan ydinvoiman kokonaiskustannuksiin. Uraanista tulee ajan myötä kalliimpaa sen vuoksi, että uraaniresurssit maailmassa hupenevat. Ydinjätteen loppusijoituksesta saattaa tulla paljon kalliimpaa, kuin tähän mennessä on arvioitu. Mahdollisesti EU lopettaa niin sanotun Mankala-periaatteen soveltamisen, joka tänään mahdollistaa sen, että ydinvoiman tuotannossa mukana olevat yhtiöt saavat sähkönsä omakustannushintaan, kun taas kuluttajien sähkönhinta nousee sen vuoksi, että hinnan Euroopan sähkömarkkinoilla arvioidaan nousevan.

Bland alla de frågor som lämnades obesvarade under utskottsbehandlingen var frågan om prisbildningen för kärnkraften det mest obegripliga. Vad man än frågade så var svaret att kostnaderna för just den faktorn, till exempel uranet eller avfallshanteringen, är av marginell betydelse med tanke på helheten.

Posivas ansökan om att få utvidga slutdeponeringen lämnade också många frågor öppna. Chockerande var det bland annat att få höra att man på grund av språkproblem inte i grannländerna Finland och Sverige har kunnat sätta sig in i varandras forskningsutredningar. Frågan som infinner sig är om den forskning kring slutdeponin som görs i Finland verkligen är utsatt för tillräcklig internationell och vetenskapligt kritisk granskning.

Med kärnkraft löser vi inte klimatförändändringen. Dels är en sådan utbyggnad av kärnkraften globalt, att det skulle ge återverkning i koldioxidnivåer i världen, otänkbar av många skäl. Dels skulle de kärnkraftverk som vi nu behandlar tidigast vara i funktion i slutet av nästa årtionde, och inte ens teoretiskt sett kan de här ersätta fossila energiformer före det. En kraftig inriktning på förnybar energi och energieffktiveringsåtgärder skulle ge resultat och effekt långt tidigare. Dessutom skulle ett sådant val skapa många nya bestående arbetstillfällen och bibehålla Finland bland de innovativa, moderna och miljövänliga länderna.

Tal i plenum 29.6.2010

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30