Kärnkraftsdebatten i plenum

30.06.2010 kl. 02:00
Om riksdagen besluter sig för att stöda principbesluten om kärnkraft har man samtidigt låst Finlands energipolitiska linje för de kommande 80 åren.

Samtidigt går drömmen om att Finland skulle kunna vara landet som står i täten då det gäller att utveckla och ta i bruk ny förnybar energi i kras. Finland befinner sig visserligen i utkanten av Europa, men att man varit så ovillig att lyfta blickan och se var de globala intressen då det gäller utveckling och investeringar i energiformer idag finns är ändå häpnadsväckande.

Jo jonkin aikaa Suomi on menettänyt asemiaan ympäristöteknisen osaamisen ja markkinoinnin osalta ja, jos eduskunta päättää tukea ydinvoimahakemuksia, Suomesta tulee ydinvoimaparatiisi ydinvoimaan investoiville. Huhuja on jo liikkeellä ydinvoimaluvan antamisesta Fortumille seuraavalla hallituskaudella. Kaksi ydinvoimalaa merkitsee ydinsähkön vientiä määrään, joka vastaa tuotannon määrää yhdessä uudessa ydinvoimayksikössä. Suomesta tulee johtava maa maailmassa korkea-aktiivisen ydinpolttoaineen tuotannossa asukasta kohden. Ydinjätekysymys on kuitenkin edelleen ratkaisematta.

Suomi tulisi hyvin toimeen ilman ydinvoiman lisärakentamista. Siitä huolimatta, että Suomen teollisuuden usko muuhun tekniikkaan kuin ydinvoimaan näyttää horjuvan, globaalisesti uusiutuvia energiamuotoja, energian säästötoimenpiteitä ja energiatehokkuutta kehitetään nopeasti. Useat tutkimuslaitokset ovat osoittaneet, että omavaraisuusastetta on täysin mahdollista nostaa voimakkaasti panostamalla kotimaisiin uusiutuviin energiamuotoihin ja energiatehokkuuteen. Jos energiatuotannon laajempi hajauttaminen toteutettaisiin, teollisuus voisi käyttää suuremman määrän perusenergiaa.

Regeringens prognoser har varit svåra att förstå. Regeringen hade helt förbisett energieffektiveringsmålen. Att kraftigt minska på chp-produktionen är varken sannolikt eller klokt eftersom kombinerad värme- och elproduktion är ett effektivt sätt att producera el och värme som behövs för fjärrvärmeproduktion. Att utgå från att importen av el från Ryssland skulle ta slut är också orealistiskt så länge elpriset är billigare där än på den nordiska elmarkanden. Att förbjuda import av el har ännu inte föreslagits.

Regeringen har försökt väga upp den massiva satningen på kärnkraften med ett paket som ska öka produktionen av förnybar energi. Man säger att dessa beslut stöder varandra. Personligen tror jag inte på denna tes. Regeringes paket för förnybar energi är i motsats till kärnkraften inte häpnadsväckande stor. Men paketet visar att det finns en stor oförbrukad potential i förnybar energi. Frågan lyder: Om vi har ett överflöd av kärnkraftsel vem ska då investera i förnybar energi och energieffektivering?

Kun ydinvastuulaki astuu voimaan ja ydinvoimayhtiöiden vastuuta lisätään, tämä tulee kaiken järjen mukaan vaikuttamaan ydinvoiman kokonaiskustannuksiin. Uraanista tulee ajan myötä kalliimpaa sen vuoksi, että uraaniresurssit maailmassa hupenevat. Ydinjätteen loppusijoituksesta saattaa tulla paljon kalliimpaa, kuin tähän mennessä on arvioitu. Mahdollisesti EU lopettaa niin sanotun Mankala-periaatteen soveltamisen, joka tänään mahdollistaa sen, että ydinvoiman tuotannossa mukana olevat yhtiöt saavat sähkönsä omakustannushintaan, kun taas kuluttajien sähkönhinta nousee sen vuoksi, että hinnan Euroopan sähkömarkkinoilla arvioidaan nousevan.

Bland alla de frågor som lämnades obesvarade under utskottsbehandlingen var frågan om prisbildningen för kärnkraften det mest obegripliga. Vad man än frågade så var svaret att kostnaderna för just den faktorn, till exempel uranet eller avfallshanteringen, är av marginell betydelse med tanke på helheten.

Posivas ansökan om att få utvidga slutdeponeringen lämnade också många frågor öppna. Chockerande var det bland annat att få höra att man på grund av språkproblem inte i grannländerna Finland och Sverige har kunnat sätta sig in i varandras forskningsutredningar. Frågan som infinner sig är om den forskning kring slutdeponin som görs i Finland verkligen är utsatt för tillräcklig internationell och vetenskapligt kritisk granskning.

Med kärnkraft löser vi inte klimatförändändringen. Dels är en sådan utbyggnad av kärnkraften globalt, att det skulle ge återverkning i koldioxidnivåer i världen, otänkbar av många skäl. Dels skulle de kärnkraftverk som vi nu behandlar tidigast vara i funktion i slutet av nästa årtionde, och inte ens teoretiskt sett kan de här ersätta fossila energiformer före det. En kraftig inriktning på förnybar energi och energieffktiveringsåtgärder skulle ge resultat och effekt långt tidigare. Dessutom skulle ett sådant val skapa många nya bestående arbetstillfällen och bibehålla Finland bland de innovativa, moderna och miljövänliga länderna.

Tal i plenum 29.6.2010

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om EU-politiken

26.05.2009 kl. 10:35

Remissdebatt om statsrådets EU-redogörelse

Av statsrådets redogörelse över EU-politiken framgår regeringens vision om hur EU ska se ut, fungera och utvecklas till år 2020. Svenska riksdagsgruppen framhåller vikten av att alla skall kunna känna sig representerade i Bryssel och delaktiga i den politik som förs i EU.
16.04.2009 kl. 17:00

Responsdebatt om första tilläggsbudgeten

Trots att vi skött vår egen ekonomiska politik bra de senaste åren och kunnat både förbättra välfärden och korta av på vår statsskuld är vi mitt i den ekonomiska kris som startade i höstas på fastighetsmarknaden i USA och snabbt spred sig. Alla undersökningar pekar på att vi får lov att räkna med kärva år. Hur kärva de blir vet vi väl med säkerhet först efteråt. Nu måste vi hålla hjulen i rullning, stimulera sysselsättningen och upprätthålla tryggheten och basservicen för alla. Samtidigt måste vi ta sikte på en framtid där sysselsättningsgraden är hög, eftersom det utgör grunden för en hållbar välfärd.
18.03.2009 kl. 16:00

Interpellation om regeringens ställningstagande till högre pensionsålder

Vi har upplevt dramatiska veckor i politiken, något som har sin naturliga bakgrund i det som har hänt i världsekonomin men som också har med vårt lands åldersstruktur och arbetsmarknad att göra. Med stor tillfredsställelse kan vi notera att förståelsen för regeringens framförda förslag till åtgärder börjar vinna allt större understöd.
11.03.2009 kl. 16:30

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00