Viktigt att minska underskottet

09.08.2010 kl. 14:20
Resolution från Svenska riksdagsgruppens sommarmöte 9/8 2010

Svenska riksdagsgruppen anser att det allra viktigaste i förslaget till nästa års statsbudget är att underskottet och upplåningen minskar jämfört med i år. Under nästa valperiod måste denna riktning fortsätta, med sikte på en kraftigt höjd sysselsättningsgrad, längre arbetskarriärer och balans i statsfinanserna så snart som möjligt. Vi kan inte belasta kommande generationer med en stor skuldbörda.

Regeringens politik haft social profil

Regeringens politik har haft en klart social profil, vilket syns i bland annat den nya garantipensionen och indexbindningen av många förmåner. Den sociala profilen måste fortgå. Förebyggande åtgärder är lönsamma investeringar inför framtiden. Det gäller till exempel satsningarna på att motverka arbetslösheten och utslagningen av unga.

Svenska riksdagsgruppen finner det märkligt att ministerierna och i sista hand finansministeriet negligerar sådana tillägg som riksdagen år efter år gjort i budgeten, såsom skärgårdstrafiken, ungdomspsykiatrin och vatten- och avloppsanslag. Anslagen borde givetvis ingå redan i regeringens budgetförslag, såsom riksdagen förutsatt.

Till det som bör korrigeras hör också anslagen för integrering av flyktingar och invandrare i det finländska samhället. Även resurserna för att förkorta ansökningstiderna bör stärkas.

Vidare bör studiestödet indexbindas. Undervisnings- och kulturministeriet har föreslagit en rad åtgärder för att studiestödet bättre skulle uppmuntra till systematiskt och heltidsstuderande. Till denna helhet hör en indexbindning. Bara så skulle studiestödets köpkraft upprätthållas, vilket underlättar de studerandes vardag inte minst när momsen höjs. Studiestödet riskerar annars att bli den enda förmånen som inte är indexbunden.

Om den höjda sötsaksaccisen inte ska ha bara en fiskal utan också en hälsofrämjande mission måste accisen faktiskt bygga på sockerhalten i produkterna, och inte dra hela produktgrupper över en kam. Till exempel kan inte vichy jämställas med lemonad eller fett-och sockerfri glass med egentliga sötsaker.

Regeringens prioritering av Östersjön bör synas bättre budgeten. Oljebekämpningsberedskapen i Östersjön och särskilt i Finska viken måste prioriteras, vilket bland annat betyder att oljeskyddscentret i Borgå måste få verksamhetsanslag. Övergödningsprojekten i Skärgårdshavet och reduceringsfisket bör få medel för att kunna fortsätta. Anslag borde också reserveras för en ny, större elkabel mellan Åland och riket, som även möjliggör överföring av vindkraftsel från Åland till fastlandet.

Svenska riksdagsgruppen vill i reformen av hälsovårdslagstiftningen satsa på bashälsovården och de kommunala hälsocentralerna. Centralerna är kärnan i vår folkhälsovård, och tillgången till läkare i bashälsovården bör tryggas. Inga avkall får vid upphandling av tjänster göras på kvaliteten. Kvaliteten i äldreomsorgen bör tryggas genom en särskild lagstiftning.

På sitt möte i Jakobstadsregionen stiftade Svenska riksdagsgruppen också bekantskap med värdområdet och dess behov. Med tillfredsställelse noterades att muddringen av farleden till Jakobstad får pengar i nästa års budgetförslag. På motsvarande sätt borde också den tungt trafikerade Jakobstads Hamnväg som förbinder hamnen och staden med riksvägen utan dröjsmål förbättras.

Samtidigt som elektrifieringen av järnvägen Seinäjoki-Vasa äntligen kommit igång kräver Svenska riksdagsgruppen tillräckliga anslag för banförbättringen från Seinäjoki norrut. Bennäs status som hållplats för fjärrtågen bör stärkas. De snabba tågen vinner inte många minuter på att susa förbi en station som betjänar en region med femtiotusen invånare.

Ekologiskt viktiga vatten- och avloppsledningsprojekt är i behov av höjda statliga bidrag, bland dem det regionala projektet i Jakobstadsregionen som bör få anslag nästa år.

Svenska riksdagsgruppen noterar med tillfredsställelse det interkommunala samarbetet i Jakobstadsregionen inom social- och hälsovården. Staten borde följa det goda exemplet och i det nya ämbetshuset i Jakobstad inrätta ett samservicekontor där också lantmäterifunktionen och tingsrätten integreras.

Svenska riksdagsgruppen avslutar på tisdagen årets sommarmöte i Karleby för att markera stadens samhörighet med det övriga tvåspråkiga Österbotten. Gruppen utgår från att grundlagutskottets ståndpunkt respekteras och statsrådets beslut om Karlebys orientering söderut i den statliga regionförvaltningen inte rubbas. Det handlar inte bara om Karlebysvenskarnas rätt till service på modersmålet utan också om den finska befolkningens rätt till smidig service i Karleby- och Jakobstadsregionen. Den finska befolkningen i Jakobstadsregionen får inte marginaliseras.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37