Insändare om skyddsrumsfrågan på Åland

22.08.2010 kl. 10:55
Ålands riksdagsledamot Elisabeth Nauclér deltog i diskussionen kring byggandet av skyddsrum på Åland och Ålands demilitariserade status.

Hurdana skyddsrum behövs egentligen på Åland?

Revidering av lagstiftningen om skyddsrum har stannat upp därför att även politikerna på rikssidan frågar sig om Finland verkligen behöver en helt annan standard på sina skyddsrum än vad övriga Europa har. För Ålands del är frågan särskilt intressant därför att öriket har en så ovanlig folkrättslig status i fall av krig. Åland är i fredstid demilitariserat, det får inte befästas och kan därmed egentligen inte försvaras, vilket helt logiskt leder till att det i krigstid är neutraliserat, eller status mixtus som det kallas. Ofta sammanblandas neutralisering med neutralitet, och att Åland i fall av krig skulle vara neutralt, men så är inte fallet. Om Finland verkligen skulle krigförande är Åland också indraget, däremot är Åland fortfarande neutraliserat. Det innebär att inga krigshandlingar får företas här. Det kom avtalsparterna till Ålandskonventionen överens om 1921, men regimen är enligt oskriven folkrätt även bindande för andra stater. Man skulle nästan kunna jämföra regimen med vad som gäller för sjukhusområden i krig.

Finland är skyldigt att försvara Ålands neutralisering, men helt logiskt kan det inte ske genom traditionellt territorialförsvar. Hur det skulle gå till i praktiken fanns också reglerat i Ålandskonventionen. Här kan en jämförelse göras med Svalbard som också är föremål för status mixtus, och norska försvarets hållning att det bästa sättet att försvara öarna är genom att försvara traktatens innehåll eftersom ingen stat idag skulle riskera det internationella fördömande ett avtalsbrott skulle medföra. Det bästa försvaret är alltså att övervaka att folkrättsligt ingångna avtal respekteras. Man kan invända att det bara är ett papper och vad hjälper det i krig, men det är en nordisk tradition att vi håller oss till internationella avtal och respekterar dem. Det är t.ex. en otänkbar tanke att Finland skulle skriva på ett avtal som förbjuder minor, men ändå sätta ut minor.

Sedan i våras finns visserligen de instruktioner som krävs för att man skall kunna bygga skyddsrum på svenska, men skall Åland då verkligen behöva ha skyddsrum när krigshändelser inte får förekomma här? Det finns visserligen andra olyckor som vi behöver ett skydd mot, men skulle det inte då räcka med samma standard som t.ex. gäller för övriga Europa? Och nu har alltså frågan väckts även i riket, behöver Finland skyddsrum av samma standard som Israel och Nordkorea, eller klarar vi oss med europeisk standard?

Vem skall då svara på frågan? Enligt min åsikt borde frågan föras till Ålandsdelegationen. Det är kanske inte vanligt att frågor av folkrättskaraktär förs dit, om en rikslag kan sägas vara förenlig med ingångna internationella avtal eller inte, eller om andan och meningen i Ålandskonventionen respekteras, men de har tillgång till expertis och kan begära sakkunnigutlåtande av internationella experter om så skulle krävas. Också landskapsregeringen har i sitt utlåtande pekat på Ålands särskilda status som demilitariserat och neutraliserat område.

Åland fick av Nationernas förbund ett nationellt kontrollsystem som skulle garantera självstyrelsen. Det består av Ålandsdelegationen, Högsta domstolen och i slutändan Finland president, samt ett internationellt garantisystem, Åland kunde i frågor av juridisk art vända sig till permanenta domstolen i Haag. Den internationella garantin har försvunnit, men systemet har ändå fungerat eftersom de nationella garanterna tagit saken på allvar. Det tror jag också att Ålandsdelegationen skulle göra den här gången om man fick frågan till behandling.

Elisabeth Nauclér

Riksdagsledamot

22 augusti 2010
 

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30