Hurdana skyddsrum behövs egentligen på Åland?

23.08.2010 kl. 14:33
Insändare, publicerad i Tidingen Åland och Nya Åland 23.8.2010

Hurdana skyddsrum behövs egentligen på Åland?

Revidering av lagstiftningen om skyddsrum har stannat upp därför att även politikerna på rikssidan frågar sig om Finland verkligen behöver en helt annan standard på sina skyddsrum än vad övriga Europa har. För Ålands del är frågan särskilt intressant därför att öriket har en så ovanlig folkrättslig status i fall av krig. Åland är i fredstid demilitariserat, det får inte befästas och kan därmed egentligen inte försvaras, vilket helt logiskt leder till att det i krigstid är neutraliserat, eller status mixtus som det kallas. Ofta sammanblandas neutralisering med neutralitet, och att Åland i fall av krig skulle vara neutralt, men så är inte fallet. Om Finland verkligen skulle krigförande är Åland också indraget, däremot är Åland fortfarande neutraliserat. Det innebär att inga krigshandlingar får företas här. Det kom avtalsparterna till Ålandskonventionen överens om 1921, men regimen är enligt oskriven folkrätt även bindande för andra stater. Man skulle nästan kunna jämföra regimen med vad som gäller för sjukhusområden i krig.

Finland är skyldigt att försvara Ålands neutralisering, men helt logiskt kan det inte ske genom traditionellt territorialförsvar. Hur det skulle gå till i praktiken fanns också reglerat i Ålandskonventionen. Här kan en jämförelse göras med Svalbard som också är föremål för status mixtus, och norska försvarets hållning att det bästa sättet att försvara öarna är genom att försvara traktatens innehåll eftersom ingen stat idag skulle riskera det internationella fördömande ett avtalsbrott skulle medföra. Det bästa försvaret är alltså att övervaka att folkrättsligt ingångna avtal respekteras. Man kan invända att det bara är ett papper och vad hjälper det i krig, men det är en nordisk tradition att vi håller oss till internationella avtal och respekterar dem. Det är t.ex. en otänkbar tanke att Finland skulle skriva på ett avtal som förbjuder minor, men ändå sätta ut minor.

Sedan i våras finns visserligen de instruktioner som krävs för att man skall kunna bygga skyddsrum på svenska, men skall Åland då verkligen behöva ha skyddsrum när krigshändelser inte får förekomma här? Det finns visserligen andra olyckor som vi behöver ett skydd mot, men skulle det inte då räcka med samma standard som t.ex. gäller för övriga Europa? Och nu har alltså frågan väckts även i riket, behöver Finland skyddsrum av samma standard som Israel och Nordkorea, eller klarar vi oss med europeisk standard?

Vem skall då svara på frågan? Enligt min åsikt borde frågan föras till Ålandsdelegationen. Det är kanske inte vanligt att frågor av folkrättskaraktär förs dit, om en rikslag kan sägas vara förenlig med ingångna internationella avtal eller inte, eller om andan och meningen i Ålandskonventionen respekteras, men de har tillgång till expertis och kan begära sakkunnigutlåtande av internationella experter om så skulle krävas. Också landskapsregeringen har i sitt utlåtande pekat på Ålands särskilda status som demilitariserat och neutraliserat område.

Åland fick av Nationernas förbund ett nationellt kontrollsystem som skulle garantera självstyrelsen. Det består av Ålandsdelegationen, Högsta domstolen och i slutändan Finland president, samt ett internationellt garantisystem, Åland kunde i frågor av juridisk art vända sig till permanenta domstolen i Haag. Den internationella garantin har försvunnit, men systemet har ändå fungerat eftersom de nationella garanterna tagit saken på allvar. Det tror jag också att Ålandsdelegationen skulle göra den här gången om man fick frågan till behandling.

Elisabeth Nauclér

Riksdagsledamot

23 augusti 2010
 

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15