Utlåtande om timfördelningen

06.09.2010 kl. 15:55

Svenska riksdagsgruppens utlåtande
om timfördelningsplanen

Ärende: Utlåtande om de förslag arbetsgruppen för en revidering av de riksomfattande målen för och timfördelningen inom den grundläggande undervisningen presenterat (8.6.2010), diarienr 20/040/2009

Till Undervisnings- och kulturministeriet

Ministeriet har den 8 juni 2010 inbegärt ett utlåtande av Svenska riksdagsgruppen i ovan nämnda ärende. Svenska riksdagsgruppen ger härmed följande utlåtande:

Allmänt

Målet med den grundläggande utbildningen bör vara en så rik och mångsidig allmänbildning som möjligt, som skapar en solid grund både för livet och för den fortsatta utbildningen. Det är viktigt att utveckla alla elevers alla begåvningspotentialer, både intellektuella, artistiska, emotionella och fysiska.

Särskilt central är undervisningen i modersmålet och i andra språk, börjande med det andra nationalspråket – finska respektive svenska. Naturvetenskapliga studier är viktiga med tanke på många framtida studie- och yrkesval. Samhällsvetenskapliga studier skapar grunden för elevernas och nationens identitet. Kulturämnen och fysisk fostran främjar likaså identitetsutvecklingen och lägger grunden för både mental och fysisk hälsa.

Med tanke på demokratins funktionsduglighet och medborgarsamhällets utvecklingsförutsättningar är det viktigt att utveckla ett källkritiskt, självständigt tänkande, förmågan att hantera information, de sociala färdigheterna och särskilt förmågan att uttrycka sig både muntligt, skriftligt och i bildspråk. Detta bör genomsyra all undervisning, särskilt i modersmålet och andra språk men också i form av drama.

Samarbetet mellan skola och hem bör fungera friktionsfritt, vilket också förutsätter att arbetsfördelningen mellan dem i elevernas fostran är klar.

Grundskolan bör också medverka till att skapa goda utgångspunkter för alla, i livet och den fortsatta utbildningen, genom att särskilt stöda elever med inlärnings- och andra svårigheter.

Nationalspråkens karaktär

Enligt Grundlagen har Finland två nationalspråk, finska och svenska. Alla elever i landet har rätt att lära sig bägge språken, alltså utöver modersmålet även det andra nationalspråket. Svenskan är ett med finskan jämbördigt, inhemskt språk, och dessutom ett grannspråk.

Svenska riksdagsgruppen finner därför inga skäl att frångå principen om obligatorisk undervisning i det andra nationalspråket, finska respektive svenska. Till allmänbildningens natur hör obligatoriet att studera de ämnen som är centrala. Alltför stor frivillighet och valfrihet fungerar inte då eleverna inte alltid är mogna att inse sina egna framtida behov. Valfrihet kan däremot vara rätt metod inom ämneshelheterna.

Svenska riksdagsgruppen anser att beslutet att göra det andra inhemska språket valbart i studentexamen var ett fatalt misstag, som bör korrigeras. Den grundläggande utbildningens uppgift är och förblir också att förbereda de elever som fortsätter sina studier i gymnasium för ett studentprov i detta språk.

Timfördelningen

Svenska riksdagsgruppen välkomnar förslaget att sammanföra olika läroämnen till helheter, men det är viktigt att inte vattentäta skott tillåts uppstå mellan de olika kategorierna. Det som på en högre nivå kallas tvärvetenskaplighet bör uppmuntras redan i grundskolan, bland annat genom projektarbeten som involverar flera läroämnen ur flera helheter.

Gruppen välkomnar också drama och etik som nya läroämnen. Sannolikt krävs det dock övergångsstadganden för lärarbehörigheten, i väntan på att specialiserade lärare utbildas. Fler timmar borde också anslås för gymnastik och fysisk fostran, för att förbättra elevernas kondition och hälsa, och motivation att sköta den i fortsättningen. Både gymnastik och drama är ämnen som kan få bidra till att öka det totalantal timmar som tillbringas i skolan, eftersom de är ägnade att öka, inte minska uthålligheten och orkandet.

Gruppen välkomnar förslaget att i finska skolor tidigarelägga undervisningen i det så kallade B-språket, och skulle för egen del vara redo att förorda en tidigareläggning till årskurs fem. Det motsvarar språkprogrammet i de svenska skolorna.

Gruppen vill också utöka antalet sammanlagda veckotimmar i B-språket från det föreslagna.

Gruppen betonar att den allmänna valfriheten mellan olika språk föreslås bli tillräckligt stor för att det inte ska finnas något behov av regionala experiment.

Svenska riksdagsgruppen vill också stärka undervisningen i Finlands historia då det gäller tiden före 1808-09, så att eleverna får en klar bild av att nationen existerade redan före det och av Finlands historia som en del av Nordens historia.

 


Riksdagen, den 3 september 2010

Svenska riksdagsgruppen


Ulla-Maj Wideroos        Björn Månsson
gruppordförande            generalsekreterare
 

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30

Remissdebatt om statsrådets redogörelse om ramarna för statsfinanserna 2009-2012

Ett lands framgång beror på många saker - kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet för att ta några exempel. En annan framgångsfaktor är sysselsättningen. Det är därför som Matti Vanhanens regering gör rätt när den prioriterar sysselsättningen.
25.03.2008 kl. 12:15

Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkas verksamhet

Gruppanförande
11.03.2008 kl. 14:55

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41