Utlåtande om timfördelningen

06.09.2010 kl. 15:55

Svenska riksdagsgruppens utlåtande
om timfördelningsplanen

Ärende: Utlåtande om de förslag arbetsgruppen för en revidering av de riksomfattande målen för och timfördelningen inom den grundläggande undervisningen presenterat (8.6.2010), diarienr 20/040/2009

Till Undervisnings- och kulturministeriet

Ministeriet har den 8 juni 2010 inbegärt ett utlåtande av Svenska riksdagsgruppen i ovan nämnda ärende. Svenska riksdagsgruppen ger härmed följande utlåtande:

Allmänt

Målet med den grundläggande utbildningen bör vara en så rik och mångsidig allmänbildning som möjligt, som skapar en solid grund både för livet och för den fortsatta utbildningen. Det är viktigt att utveckla alla elevers alla begåvningspotentialer, både intellektuella, artistiska, emotionella och fysiska.

Särskilt central är undervisningen i modersmålet och i andra språk, börjande med det andra nationalspråket – finska respektive svenska. Naturvetenskapliga studier är viktiga med tanke på många framtida studie- och yrkesval. Samhällsvetenskapliga studier skapar grunden för elevernas och nationens identitet. Kulturämnen och fysisk fostran främjar likaså identitetsutvecklingen och lägger grunden för både mental och fysisk hälsa.

Med tanke på demokratins funktionsduglighet och medborgarsamhällets utvecklingsförutsättningar är det viktigt att utveckla ett källkritiskt, självständigt tänkande, förmågan att hantera information, de sociala färdigheterna och särskilt förmågan att uttrycka sig både muntligt, skriftligt och i bildspråk. Detta bör genomsyra all undervisning, särskilt i modersmålet och andra språk men också i form av drama.

Samarbetet mellan skola och hem bör fungera friktionsfritt, vilket också förutsätter att arbetsfördelningen mellan dem i elevernas fostran är klar.

Grundskolan bör också medverka till att skapa goda utgångspunkter för alla, i livet och den fortsatta utbildningen, genom att särskilt stöda elever med inlärnings- och andra svårigheter.

Nationalspråkens karaktär

Enligt Grundlagen har Finland två nationalspråk, finska och svenska. Alla elever i landet har rätt att lära sig bägge språken, alltså utöver modersmålet även det andra nationalspråket. Svenskan är ett med finskan jämbördigt, inhemskt språk, och dessutom ett grannspråk.

Svenska riksdagsgruppen finner därför inga skäl att frångå principen om obligatorisk undervisning i det andra nationalspråket, finska respektive svenska. Till allmänbildningens natur hör obligatoriet att studera de ämnen som är centrala. Alltför stor frivillighet och valfrihet fungerar inte då eleverna inte alltid är mogna att inse sina egna framtida behov. Valfrihet kan däremot vara rätt metod inom ämneshelheterna.

Svenska riksdagsgruppen anser att beslutet att göra det andra inhemska språket valbart i studentexamen var ett fatalt misstag, som bör korrigeras. Den grundläggande utbildningens uppgift är och förblir också att förbereda de elever som fortsätter sina studier i gymnasium för ett studentprov i detta språk.

Timfördelningen

Svenska riksdagsgruppen välkomnar förslaget att sammanföra olika läroämnen till helheter, men det är viktigt att inte vattentäta skott tillåts uppstå mellan de olika kategorierna. Det som på en högre nivå kallas tvärvetenskaplighet bör uppmuntras redan i grundskolan, bland annat genom projektarbeten som involverar flera läroämnen ur flera helheter.

Gruppen välkomnar också drama och etik som nya läroämnen. Sannolikt krävs det dock övergångsstadganden för lärarbehörigheten, i väntan på att specialiserade lärare utbildas. Fler timmar borde också anslås för gymnastik och fysisk fostran, för att förbättra elevernas kondition och hälsa, och motivation att sköta den i fortsättningen. Både gymnastik och drama är ämnen som kan få bidra till att öka det totalantal timmar som tillbringas i skolan, eftersom de är ägnade att öka, inte minska uthålligheten och orkandet.

Gruppen välkomnar förslaget att i finska skolor tidigarelägga undervisningen i det så kallade B-språket, och skulle för egen del vara redo att förorda en tidigareläggning till årskurs fem. Det motsvarar språkprogrammet i de svenska skolorna.

Gruppen vill också utöka antalet sammanlagda veckotimmar i B-språket från det föreslagna.

Gruppen betonar att den allmänna valfriheten mellan olika språk föreslås bli tillräckligt stor för att det inte ska finnas något behov av regionala experiment.

Svenska riksdagsgruppen vill också stärka undervisningen i Finlands historia då det gäller tiden före 1808-09, så att eleverna får en klar bild av att nationen existerade redan före det och av Finlands historia som en del av Nordens historia.

 


Riksdagen, den 3 september 2010

Svenska riksdagsgruppen


Ulla-Maj Wideroos        Björn Månsson
gruppordförande            generalsekreterare
 

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00