Utlåtande om timfördelningen

06.09.2010 kl. 15:55

Svenska riksdagsgruppens utlåtande
om timfördelningsplanen

Ärende: Utlåtande om de förslag arbetsgruppen för en revidering av de riksomfattande målen för och timfördelningen inom den grundläggande undervisningen presenterat (8.6.2010), diarienr 20/040/2009

Till Undervisnings- och kulturministeriet

Ministeriet har den 8 juni 2010 inbegärt ett utlåtande av Svenska riksdagsgruppen i ovan nämnda ärende. Svenska riksdagsgruppen ger härmed följande utlåtande:

Allmänt

Målet med den grundläggande utbildningen bör vara en så rik och mångsidig allmänbildning som möjligt, som skapar en solid grund både för livet och för den fortsatta utbildningen. Det är viktigt att utveckla alla elevers alla begåvningspotentialer, både intellektuella, artistiska, emotionella och fysiska.

Särskilt central är undervisningen i modersmålet och i andra språk, börjande med det andra nationalspråket – finska respektive svenska. Naturvetenskapliga studier är viktiga med tanke på många framtida studie- och yrkesval. Samhällsvetenskapliga studier skapar grunden för elevernas och nationens identitet. Kulturämnen och fysisk fostran främjar likaså identitetsutvecklingen och lägger grunden för både mental och fysisk hälsa.

Med tanke på demokratins funktionsduglighet och medborgarsamhällets utvecklingsförutsättningar är det viktigt att utveckla ett källkritiskt, självständigt tänkande, förmågan att hantera information, de sociala färdigheterna och särskilt förmågan att uttrycka sig både muntligt, skriftligt och i bildspråk. Detta bör genomsyra all undervisning, särskilt i modersmålet och andra språk men också i form av drama.

Samarbetet mellan skola och hem bör fungera friktionsfritt, vilket också förutsätter att arbetsfördelningen mellan dem i elevernas fostran är klar.

Grundskolan bör också medverka till att skapa goda utgångspunkter för alla, i livet och den fortsatta utbildningen, genom att särskilt stöda elever med inlärnings- och andra svårigheter.

Nationalspråkens karaktär

Enligt Grundlagen har Finland två nationalspråk, finska och svenska. Alla elever i landet har rätt att lära sig bägge språken, alltså utöver modersmålet även det andra nationalspråket. Svenskan är ett med finskan jämbördigt, inhemskt språk, och dessutom ett grannspråk.

Svenska riksdagsgruppen finner därför inga skäl att frångå principen om obligatorisk undervisning i det andra nationalspråket, finska respektive svenska. Till allmänbildningens natur hör obligatoriet att studera de ämnen som är centrala. Alltför stor frivillighet och valfrihet fungerar inte då eleverna inte alltid är mogna att inse sina egna framtida behov. Valfrihet kan däremot vara rätt metod inom ämneshelheterna.

Svenska riksdagsgruppen anser att beslutet att göra det andra inhemska språket valbart i studentexamen var ett fatalt misstag, som bör korrigeras. Den grundläggande utbildningens uppgift är och förblir också att förbereda de elever som fortsätter sina studier i gymnasium för ett studentprov i detta språk.

Timfördelningen

Svenska riksdagsgruppen välkomnar förslaget att sammanföra olika läroämnen till helheter, men det är viktigt att inte vattentäta skott tillåts uppstå mellan de olika kategorierna. Det som på en högre nivå kallas tvärvetenskaplighet bör uppmuntras redan i grundskolan, bland annat genom projektarbeten som involverar flera läroämnen ur flera helheter.

Gruppen välkomnar också drama och etik som nya läroämnen. Sannolikt krävs det dock övergångsstadganden för lärarbehörigheten, i väntan på att specialiserade lärare utbildas. Fler timmar borde också anslås för gymnastik och fysisk fostran, för att förbättra elevernas kondition och hälsa, och motivation att sköta den i fortsättningen. Både gymnastik och drama är ämnen som kan få bidra till att öka det totalantal timmar som tillbringas i skolan, eftersom de är ägnade att öka, inte minska uthålligheten och orkandet.

Gruppen välkomnar förslaget att i finska skolor tidigarelägga undervisningen i det så kallade B-språket, och skulle för egen del vara redo att förorda en tidigareläggning till årskurs fem. Det motsvarar språkprogrammet i de svenska skolorna.

Gruppen vill också utöka antalet sammanlagda veckotimmar i B-språket från det föreslagna.

Gruppen betonar att den allmänna valfriheten mellan olika språk föreslås bli tillräckligt stor för att det inte ska finnas något behov av regionala experiment.

Svenska riksdagsgruppen vill också stärka undervisningen i Finlands historia då det gäller tiden före 1808-09, så att eleverna får en klar bild av att nationen existerade redan före det och av Finlands historia som en del av Nordens historia.

 


Riksdagen, den 3 september 2010

Svenska riksdagsgruppen


Ulla-Maj Wideroos        Björn Månsson
gruppordförande            generalsekreterare
 

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50