AktuelltKolumn

Politik som drivs för långt

13.09.2010 kl. 11:25

"Visst grumlar det ändå glädjen att vissa ledande centerpartister väljer att börja angripa grundlagen och språkliga rättigheter istället för att konstatera att de förde sin kamp så långt det gick."

Så är då äntligen Karlebyfrågan slutligt avgjord och grundlagen har visat sin styrka. Egentligen borde det ju ha räckt med sakargument men det gjorde det inte. Vi har all anledning att vara nöjda och det är på sin plats med ett stort tack till alla som bidragit till att vårt område får fortsätta att utvecklas enligt befolkningens, näringslivets och myndigheternas vilja.

Visst grumlar det ändå glädjen att vissa ledande centerpartister väljer att börja angripa grundlagen och språkliga rättigheter istället för att konstatera att de förde sin kamp så långt det gick. Statsminister Mari Kiviniemi hittar inte längre argument för att finskspråkiga ska lära sig svenska. Näringsminister Mauri Pekkarinen vägrar tala svenska och låter förstå att service på modersmålet är ett privilegium. Till och med kommunminister Tapani Tölli som själv suttit i grundlagsutskottet och tolkat lagen säger nu att svenskans ställning i grundlagen måste ses över. Centerns viceordförande Tuomo Puumala går med sitt uttalande om att grundlagsutskottets och justitiekanslers grundlagstolkning är fullständigt värdelös ("täysin kelvoton") ännu ett steg längre.

Dessutom sprids desinformation för fulla muggar i Mellersta Österbotten, och syftet kan knappast vara annat än skärpa motsättningarna. MTV3 släppte i onsdags en nyhet som hävdade att ”Mellersta Österbottens nya inriktning söderut gör att områdets jordbrukare förlorar tiotals miljoner i EU-stöd per år”. En arg bonde från Kaustby och Toholampis kommundirektör medverkade i inslaget och spädde på med aggressioner mot finlandssvenskarna som ”går över demokratin”. Lögn från början till slut, MÖF:s inriktning har inte ändrats och stödområdesgränserna är fastslagna i Finlands anslutningsfördrag som godkändes på EU-toppmöte 1994. Efter att jag talat med ansvariga chefredaktören så kom en rättelse upp på deras hemsida. Dessutom gick jord- och skogsbruksminister Sirkka-Liisa Anttila rakryggat ut i FST 5 och konstaterade att uppgifterna om lägre stöd är ren och skär lögn.

På torsdagen vars så näringsministern i Karleby och fick en fråga om han kan garantera att Mellersta Österbotten hålls kvar i EU:s nordliga stödområde när samarbetsinriktningen är söder. Det logiska svaret på den frågan är att statliga förvaltningsgränser inte alls påverkar stödområdesindelningen, men istället väljer ministern att svara att det kan han inte garantera men att han nog ska jobba hårt för det! Minister Pekkarinen väljer alltså medvetet att förstärka missuppfattningen att det att MÖF fortfarande kommer att höra till Södra Österbottens Ely-central skulle försvåra möjligheten att vara kvar i det så kallade norra NUTS 2-området.

Verkligheten är den att Mellersta Österbotten i nuvarande EU-förordning 1059 från 2003 hör till norra Finlands NUTS 2 tillsammans med Lappland och Norra Österbotten för perioden 2007-2013. När detta fastslogs så hörde MÖF till Österbottens T&E-central. Den 5.3.2010 gjorde Finland en framställan till kommissionen om att Finland nästa programperiod där det föreslås att Norra och Östra Finland omfattande sju landskapsförbund ska bilda ett nytt NUTS 2-område där MÖF ingår. I Finland råder det fullständig enighet om förslaget, och märk väl, det är inlämnat när nuvarande regionförvaltningsförordning redan trätt i kraft. Inget talar alltså för att stödförmånerna i MÖF skulle ändra!

I insändarspalter och kolumner blomstrar fördomarna. I tidningen Keskipohjanmaa låter en redaktör förstå att finlandssvenskarna inte tog emot Karelare efter kriget och drar paralleller till denna tvist. Ledarskribenterna i Centerorganet Suomenmaa och i MTK:s språkrör Maaseudun Tulevaisuus gör grova misstolkningar av den politiska situationen och anklagar SFP för att ha blåst upp till språkstrid. Det hotar att bli en tuff politisk höst.

Mats Nylund, riksdagsledamot, sfp

Publiceras i Vasabladet 14.9.2010

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.

11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.

10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.

15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.

26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.

12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.

16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.

15.10.2008 kl. 16:15