Politik som drivs för långt

13.09.2010 kl. 11:25
"Visst grumlar det ändå glädjen att vissa ledande centerpartister väljer att börja angripa grundlagen och språkliga rättigheter istället för att konstatera att de förde sin kamp så långt det gick."

 


Så är då äntligen Karlebyfrågan slutligt avgjord och grundlagen har visat sin styrka. Egentligen borde det ju ha räckt med sakargument men det gjorde det inte. Vi har all anledning att vara nöjda och det är på sin plats med ett stort tack till alla som bidragit till att vårt område får fortsätta att utvecklas enligt befolkningens, näringslivets och myndigheternas vilja.

Visst grumlar det ändå glädjen att vissa ledande centerpartister väljer att börja angripa grundlagen och språkliga rättigheter istället för att konstatera att de förde sin kamp så långt det gick. Statsminister Mari Kiviniemi hittar inte längre argument för att finskspråkiga ska lära sig svenska. Näringsminister Mauri Pekkarinen vägrar tala svenska och låter förstå att service på modersmålet är ett privilegium. Till och med kommunminister Tapani Tölli som själv suttit i grundlagsutskottet och tolkat lagen säger nu att svenskans ställning i grundlagen måste ses över. Centerns viceordförande Tuomo Puumala går med sitt uttalande om att grundlagsutskottets och justitiekanslers grundlagstolkning är fullständigt värdelös ("täysin kelvoton") ännu ett steg längre.

Dessutom sprids desinformation för fulla muggar i Mellersta Österbotten, och syftet kan knappast vara annat än skärpa motsättningarna. MTV3 släppte i onsdags en nyhet som hävdade att ”Mellersta Österbottens nya inriktning söderut gör att områdets jordbrukare förlorar tiotals miljoner i EU-stöd per år”. En arg bonde från Kaustby och Toholampis kommundirektör medverkade i inslaget och spädde på med aggressioner mot finlandssvenskarna som ”går över demokratin”. Lögn från början till slut, MÖF:s inriktning har inte ändrats och stödområdesgränserna är fastslagna i Finlands anslutningsfördrag som godkändes på EU-toppmöte 1994. Efter att jag talat med ansvariga chefredaktören så kom en rättelse upp på deras hemsida. Dessutom gick jord- och skogsbruksminister Sirkka-Liisa Anttila rakryggat ut i FST 5 och konstaterade att uppgifterna om lägre stöd är ren och skär lögn.

På torsdagen vars så näringsministern i Karleby och fick en fråga om han kan garantera att Mellersta Österbotten hålls kvar i EU:s nordliga stödområde när samarbetsinriktningen är söder. Det logiska svaret på den frågan är att statliga förvaltningsgränser inte alls påverkar stödområdesindelningen, men istället väljer ministern att svara att det kan han inte garantera men att han nog ska jobba hårt för det! Minister Pekkarinen väljer alltså medvetet att förstärka missuppfattningen att det att MÖF fortfarande kommer att höra till Södra Österbottens Ely-central skulle försvåra möjligheten att vara kvar i det så kallade norra NUTS 2-området.

Verkligheten är den att Mellersta Österbotten i nuvarande EU-förordning 1059 från 2003 hör till norra Finlands NUTS 2 tillsammans med Lappland och Norra Österbotten för perioden 2007-2013. När detta fastslogs så hörde MÖF till Österbottens T&E-central. Den 5.3.2010 gjorde Finland en framställan till kommissionen om att Finland nästa programperiod där det föreslås att Norra och Östra Finland omfattande sju landskapsförbund ska bilda ett nytt NUTS 2-område där MÖF ingår. I Finland råder det fullständig enighet om förslaget, och märk väl, det är inlämnat när nuvarande regionförvaltningsförordning redan trätt i kraft. Inget talar alltså för att stödförmånerna i MÖF skulle ändra!

I insändarspalter och kolumner blomstrar fördomarna. I tidningen Keskipohjanmaa låter en redaktör förstå att finlandssvenskarna inte tog emot Karelare efter kriget och drar paralleller till denna tvist. Ledarskribenterna i Centerorganet Suomenmaa och i MTK:s språkrör Maaseudun Tulevaisuus gör grova misstolkningar av den politiska situationen och anklagar SFP för att ha blåst upp till språkstrid. Det hotar att bli en tuff politisk höst.

Mats Nylund, riksdagsledamot, sfp
 

Publiceras i Vasabladet 14.9.2010

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35