Politik som drivs för långt

13.09.2010 kl. 11:25
"Visst grumlar det ändå glädjen att vissa ledande centerpartister väljer att börja angripa grundlagen och språkliga rättigheter istället för att konstatera att de förde sin kamp så långt det gick."

 


Så är då äntligen Karlebyfrågan slutligt avgjord och grundlagen har visat sin styrka. Egentligen borde det ju ha räckt med sakargument men det gjorde det inte. Vi har all anledning att vara nöjda och det är på sin plats med ett stort tack till alla som bidragit till att vårt område får fortsätta att utvecklas enligt befolkningens, näringslivets och myndigheternas vilja.

Visst grumlar det ändå glädjen att vissa ledande centerpartister väljer att börja angripa grundlagen och språkliga rättigheter istället för att konstatera att de förde sin kamp så långt det gick. Statsminister Mari Kiviniemi hittar inte längre argument för att finskspråkiga ska lära sig svenska. Näringsminister Mauri Pekkarinen vägrar tala svenska och låter förstå att service på modersmålet är ett privilegium. Till och med kommunminister Tapani Tölli som själv suttit i grundlagsutskottet och tolkat lagen säger nu att svenskans ställning i grundlagen måste ses över. Centerns viceordförande Tuomo Puumala går med sitt uttalande om att grundlagsutskottets och justitiekanslers grundlagstolkning är fullständigt värdelös ("täysin kelvoton") ännu ett steg längre.

Dessutom sprids desinformation för fulla muggar i Mellersta Österbotten, och syftet kan knappast vara annat än skärpa motsättningarna. MTV3 släppte i onsdags en nyhet som hävdade att ”Mellersta Österbottens nya inriktning söderut gör att områdets jordbrukare förlorar tiotals miljoner i EU-stöd per år”. En arg bonde från Kaustby och Toholampis kommundirektör medverkade i inslaget och spädde på med aggressioner mot finlandssvenskarna som ”går över demokratin”. Lögn från början till slut, MÖF:s inriktning har inte ändrats och stödområdesgränserna är fastslagna i Finlands anslutningsfördrag som godkändes på EU-toppmöte 1994. Efter att jag talat med ansvariga chefredaktören så kom en rättelse upp på deras hemsida. Dessutom gick jord- och skogsbruksminister Sirkka-Liisa Anttila rakryggat ut i FST 5 och konstaterade att uppgifterna om lägre stöd är ren och skär lögn.

På torsdagen vars så näringsministern i Karleby och fick en fråga om han kan garantera att Mellersta Österbotten hålls kvar i EU:s nordliga stödområde när samarbetsinriktningen är söder. Det logiska svaret på den frågan är att statliga förvaltningsgränser inte alls påverkar stödområdesindelningen, men istället väljer ministern att svara att det kan han inte garantera men att han nog ska jobba hårt för det! Minister Pekkarinen väljer alltså medvetet att förstärka missuppfattningen att det att MÖF fortfarande kommer att höra till Södra Österbottens Ely-central skulle försvåra möjligheten att vara kvar i det så kallade norra NUTS 2-området.

Verkligheten är den att Mellersta Österbotten i nuvarande EU-förordning 1059 från 2003 hör till norra Finlands NUTS 2 tillsammans med Lappland och Norra Österbotten för perioden 2007-2013. När detta fastslogs så hörde MÖF till Österbottens T&E-central. Den 5.3.2010 gjorde Finland en framställan till kommissionen om att Finland nästa programperiod där det föreslås att Norra och Östra Finland omfattande sju landskapsförbund ska bilda ett nytt NUTS 2-område där MÖF ingår. I Finland råder det fullständig enighet om förslaget, och märk väl, det är inlämnat när nuvarande regionförvaltningsförordning redan trätt i kraft. Inget talar alltså för att stödförmånerna i MÖF skulle ändra!

I insändarspalter och kolumner blomstrar fördomarna. I tidningen Keskipohjanmaa låter en redaktör förstå att finlandssvenskarna inte tog emot Karelare efter kriget och drar paralleller till denna tvist. Ledarskribenterna i Centerorganet Suomenmaa och i MTK:s språkrör Maaseudun Tulevaisuus gör grova misstolkningar av den politiska situationen och anklagar SFP för att ha blåst upp till språkstrid. Det hotar att bli en tuff politisk höst.

Mats Nylund, riksdagsledamot, sfp
 

Publiceras i Vasabladet 14.9.2010

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00