Rovaniemi, Helsingfors och Pudasjärvi får erkännande

15.09.2010 kl. 10:30
I dag på Kommunmarknaden belönade inrikesministeriet tre kommuner som på ett målinriktat och innovativt sätt har utvecklat invandrar- och integrationsarbetet inom sitt område. De belönade är Rovaniemi, Helsingfors och Pudasjärvi. Enligt migrations- och Europaminister Astrid Thors är de tre kommunerna mycket olika i fråga om invånarantal och läge, men har många likadana verksamhetssätt.

Planmässigt invandrararbete utförs på många orter, men Rovaniemi, Helsingfors och Pudasjärvi har ett aktivt och utvecklingsinriktat förhållningssätt. Migrationsfrågor och internationalism är kopplade till kommunernas strategi och målen är inriktade på framtiden. Kommunernas beslutsfattare har förbundit sig till att utveckla invandrararbetet. På dessa områden har man nätverksbaserade arbetssätt och man har eftersträvat flexibla lösningar, så att t.ex. aktörer från olika sektorer har flyttat till gemensamma lokaler, säger Thors.

Rovaniemi har tagit emot flyktingar från slutet av 80?talet och vissa år även över sin mottagningskvot. I Rovaniemi har också antalet utländska studerande ökat år för år och allt fler har flyttat till staden för att arbeta.

– Målet med Rovaniemi stads internationella strategi är både att internationalisera näringslivet och att göra staden kändare. En väsentlig del av detta mål är ett fungerande integrationsarbete och att olika aktörer kan samarbeta, säger servicedirektör Pertti Hemminki.

Helsingfors utmärker sig bland Finlands kommuner som en ansvarsbärare, eftersom hälften av alla invandrare i Finland bor i huvudstadsregionen. Var tionde Helsingforsbo har invandrarbakgrund, av de unga ännu fler. De som flyttar till Helsingfors från övriga Finland och från utlandet formar Helsingforsidentiteten och för med sig innovationspotential.

– Invandringen håller Helsingfors invånarantal på en tillväxtbana, så framtiden finns i invandrarna. Utgångspunkten för stadens verksamhet är att alla invånare, även invandrare, behandlas som likvärdiga Helsingforsbor. Stadens tjänstemannaledning och politiska ledning har förbundit sig till detta, liksom naturligtvis stadens personal, säger direktören för invandrarfrågor Annika Forsander.

Pudasjärvi kan inte jämföras med de större kommunerna när det gäller invandrararbetet, men kommunens verksamhet är betydande i en annan skala. Pudasjärvi har ett utlyttningsöverskott och brist på arbetstagare. En lösning på problemet är att ta emot flyktingar och att integrera unga i kommunen.

– Vårt mål är att så många unga som möjligt stannar i Pudasjärvi. Samtidigt får vi nya intryck till det lokala arbetet. Vi betonar också särskilt behoven hos våra egna unga och arbetar långsiktigt för att stärka den unga arbetsföra åldersklassens andel av befolkningen. I Pudasjärvi är beslutsfattarna engagerade i saken och har genom sin enhällighet även påverkat andra aktörer. I synnerhet företag och föreningar har vid sidan av privatpersoner aktiverat sig i integrationsarbetet på orten. De unga har fått bekanta sig med det finländska arbetslivet och skolorna redan under asylprocessen, säger stadsdirektör Kaarina Daavittila.

Daavittila understryker vikten av humanitärt arbete. – Finland har anslutit sig till internationella fördrag som vi alla har ansvar för att uppfylla.

Närmare information:
Rovaniemi: Pertti Hemminki, servicedirektör, 040 558 1362. Helsingfors: Annika Forsander, direktör för invandrarförågor, 050 5339038. Pudasjärvi: Kaarina Daavittila, stadsdirektör, 040 826 6588. Inrikesministeriet: Meri-Sisko Eskola, konsultativ tjänsteman, 050 396 0161.


 

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37