Rovaniemi, Helsingfors och Pudasjärvi får erkännande

15.09.2010 kl. 10:30
I dag på Kommunmarknaden belönade inrikesministeriet tre kommuner som på ett målinriktat och innovativt sätt har utvecklat invandrar- och integrationsarbetet inom sitt område. De belönade är Rovaniemi, Helsingfors och Pudasjärvi. Enligt migrations- och Europaminister Astrid Thors är de tre kommunerna mycket olika i fråga om invånarantal och läge, men har många likadana verksamhetssätt.

Planmässigt invandrararbete utförs på många orter, men Rovaniemi, Helsingfors och Pudasjärvi har ett aktivt och utvecklingsinriktat förhållningssätt. Migrationsfrågor och internationalism är kopplade till kommunernas strategi och målen är inriktade på framtiden. Kommunernas beslutsfattare har förbundit sig till att utveckla invandrararbetet. På dessa områden har man nätverksbaserade arbetssätt och man har eftersträvat flexibla lösningar, så att t.ex. aktörer från olika sektorer har flyttat till gemensamma lokaler, säger Thors.

Rovaniemi har tagit emot flyktingar från slutet av 80?talet och vissa år även över sin mottagningskvot. I Rovaniemi har också antalet utländska studerande ökat år för år och allt fler har flyttat till staden för att arbeta.

– Målet med Rovaniemi stads internationella strategi är både att internationalisera näringslivet och att göra staden kändare. En väsentlig del av detta mål är ett fungerande integrationsarbete och att olika aktörer kan samarbeta, säger servicedirektör Pertti Hemminki.

Helsingfors utmärker sig bland Finlands kommuner som en ansvarsbärare, eftersom hälften av alla invandrare i Finland bor i huvudstadsregionen. Var tionde Helsingforsbo har invandrarbakgrund, av de unga ännu fler. De som flyttar till Helsingfors från övriga Finland och från utlandet formar Helsingforsidentiteten och för med sig innovationspotential.

– Invandringen håller Helsingfors invånarantal på en tillväxtbana, så framtiden finns i invandrarna. Utgångspunkten för stadens verksamhet är att alla invånare, även invandrare, behandlas som likvärdiga Helsingforsbor. Stadens tjänstemannaledning och politiska ledning har förbundit sig till detta, liksom naturligtvis stadens personal, säger direktören för invandrarfrågor Annika Forsander.

Pudasjärvi kan inte jämföras med de större kommunerna när det gäller invandrararbetet, men kommunens verksamhet är betydande i en annan skala. Pudasjärvi har ett utlyttningsöverskott och brist på arbetstagare. En lösning på problemet är att ta emot flyktingar och att integrera unga i kommunen.

– Vårt mål är att så många unga som möjligt stannar i Pudasjärvi. Samtidigt får vi nya intryck till det lokala arbetet. Vi betonar också särskilt behoven hos våra egna unga och arbetar långsiktigt för att stärka den unga arbetsföra åldersklassens andel av befolkningen. I Pudasjärvi är beslutsfattarna engagerade i saken och har genom sin enhällighet även påverkat andra aktörer. I synnerhet företag och föreningar har vid sidan av privatpersoner aktiverat sig i integrationsarbetet på orten. De unga har fått bekanta sig med det finländska arbetslivet och skolorna redan under asylprocessen, säger stadsdirektör Kaarina Daavittila.

Daavittila understryker vikten av humanitärt arbete. – Finland har anslutit sig till internationella fördrag som vi alla har ansvar för att uppfylla.

Närmare information:
Rovaniemi: Pertti Hemminki, servicedirektör, 040 558 1362. Helsingfors: Annika Forsander, direktör för invandrarförågor, 050 5339038. Pudasjärvi: Kaarina Daavittila, stadsdirektör, 040 826 6588. Inrikesministeriet: Meri-Sisko Eskola, konsultativ tjänsteman, 050 396 0161.


 

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30