Rovaniemi, Helsingfors och Pudasjärvi får erkännande

15.09.2010 kl. 10:30
I dag på Kommunmarknaden belönade inrikesministeriet tre kommuner som på ett målinriktat och innovativt sätt har utvecklat invandrar- och integrationsarbetet inom sitt område. De belönade är Rovaniemi, Helsingfors och Pudasjärvi. Enligt migrations- och Europaminister Astrid Thors är de tre kommunerna mycket olika i fråga om invånarantal och läge, men har många likadana verksamhetssätt.

Planmässigt invandrararbete utförs på många orter, men Rovaniemi, Helsingfors och Pudasjärvi har ett aktivt och utvecklingsinriktat förhållningssätt. Migrationsfrågor och internationalism är kopplade till kommunernas strategi och målen är inriktade på framtiden. Kommunernas beslutsfattare har förbundit sig till att utveckla invandrararbetet. På dessa områden har man nätverksbaserade arbetssätt och man har eftersträvat flexibla lösningar, så att t.ex. aktörer från olika sektorer har flyttat till gemensamma lokaler, säger Thors.

Rovaniemi har tagit emot flyktingar från slutet av 80?talet och vissa år även över sin mottagningskvot. I Rovaniemi har också antalet utländska studerande ökat år för år och allt fler har flyttat till staden för att arbeta.

– Målet med Rovaniemi stads internationella strategi är både att internationalisera näringslivet och att göra staden kändare. En väsentlig del av detta mål är ett fungerande integrationsarbete och att olika aktörer kan samarbeta, säger servicedirektör Pertti Hemminki.

Helsingfors utmärker sig bland Finlands kommuner som en ansvarsbärare, eftersom hälften av alla invandrare i Finland bor i huvudstadsregionen. Var tionde Helsingforsbo har invandrarbakgrund, av de unga ännu fler. De som flyttar till Helsingfors från övriga Finland och från utlandet formar Helsingforsidentiteten och för med sig innovationspotential.

– Invandringen håller Helsingfors invånarantal på en tillväxtbana, så framtiden finns i invandrarna. Utgångspunkten för stadens verksamhet är att alla invånare, även invandrare, behandlas som likvärdiga Helsingforsbor. Stadens tjänstemannaledning och politiska ledning har förbundit sig till detta, liksom naturligtvis stadens personal, säger direktören för invandrarfrågor Annika Forsander.

Pudasjärvi kan inte jämföras med de större kommunerna när det gäller invandrararbetet, men kommunens verksamhet är betydande i en annan skala. Pudasjärvi har ett utlyttningsöverskott och brist på arbetstagare. En lösning på problemet är att ta emot flyktingar och att integrera unga i kommunen.

– Vårt mål är att så många unga som möjligt stannar i Pudasjärvi. Samtidigt får vi nya intryck till det lokala arbetet. Vi betonar också särskilt behoven hos våra egna unga och arbetar långsiktigt för att stärka den unga arbetsföra åldersklassens andel av befolkningen. I Pudasjärvi är beslutsfattarna engagerade i saken och har genom sin enhällighet även påverkat andra aktörer. I synnerhet företag och föreningar har vid sidan av privatpersoner aktiverat sig i integrationsarbetet på orten. De unga har fått bekanta sig med det finländska arbetslivet och skolorna redan under asylprocessen, säger stadsdirektör Kaarina Daavittila.

Daavittila understryker vikten av humanitärt arbete. – Finland har anslutit sig till internationella fördrag som vi alla har ansvar för att uppfylla.

Närmare information:
Rovaniemi: Pertti Hemminki, servicedirektör, 040 558 1362. Helsingfors: Annika Forsander, direktör för invandrarförågor, 050 5339038. Pudasjärvi: Kaarina Daavittila, stadsdirektör, 040 826 6588. Inrikesministeriet: Meri-Sisko Eskola, konsultativ tjänsteman, 050 396 0161.


 

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15