Budgeten 2011

15.09.2010 kl. 10:30
Ekonomin ser ljusare ut i år än förra året och utsikterna för det kommande året är hyfsade. Osäkerheten på det globala ekonomiska området är ändå något som fördunklar framtidsutsikterna.

Det gångna året har också bjudit på överraskningar flera gånger, och Finland har varit tvungen att skuldsätta sig ordentligt för att klara av de internationella förpliktelserna vid sidan av våra egna ekonomiska utmaningar.

Skuldsättningen förväntas vara mindre nästa år, men fortfarande på en hög nivå, en nivå som inte kan försvaras på längre sikt. Alla skulder ska betalas tillbaka och med ränta. Dagens beslutsfattare kan inte utgå från att morgondagens skattebetalare har lättare att återbetala skulder än dagens skattebetalare.

Utmaningarna i ekonomin är den globala osäkerheten, USA:s ekonomi, Kinas ekonomi. Utmaningarna är också vår demografiska snedvridning, den minskande andelen personer i arbetsför ålder. Klimatförändringen är den tredje stora utmaningen. Klimatförändringen måste bemästras nu, att skjuta upp åtgärder blir dyrare och kan få oanade konsekvenser.

Det är oroväckande att andelen finländare i låginkomsthushåll inte ser ut att minska. Andelen förväntas vara lika stor nästa år som i år. Men med tanke på recessionen som vi genomgått så är det sannolikt är att andelen skulle vara betydligt större utan regeringens stora stimulansåtgärder under de senaste åren. Sysselsättningsläget är inte ännu bra, men på bättringsväg, men fortfarande måste fortsatta åtgärder vidtas för att motverka ungdomsarbetslöshet. Regeringens föreslår för nästa år indexjustering av flera sociala förmåner. En ökning av grundavdraget kommer också att hjälpa personer med små inkomster.

Energiskattereformen är ett led i rätt riktning. Principen att ändra beskattningen så att den baserar sig på bränslens energiinnehåll och koldioxid och andra utsläpp är rätt. Regeringens korrigering till energibeskattningspaketet, så att stenkolet beskattas hårdare än naturgasen var en nödvändig åtgärd. Fjärrvärmesystemen i stora städer har varit en förutsättning för en energieffektiv produktion av el och värme. Fjärrvärmenätet i huvudstadsregionen kan av miljöhänsyn även motiveras i framtiden. Förhoppningsvis går utvecklingen mot en större andel biobränslen även i fjärrvärmeproduktionen så som det har gjort i bl.a. Stockholm. I huvudstadsregionen bör följande steg vara att utvinna biogas ur slammet vid vattenreningsverken. Biogasen kunde utnyttjas i kollektivtrafiken i regionen.

Det är viktigt att vårt järnvägsnät hålls i gott skick. I Nyland bör Hangö-Hyvingebanan elektrifieras och passagerartrafiken längs med kustbanan bör säkras ända till Hangö även i fortsättningen. I huvudstadsregionen väntar också flera nya spårtrafikprojekt på statsstöd. Många av dessa är av nationellt intresse. I Östra Nyland har man i decennier väntat på finansieringen av Helibanan. I Nyland rör sig stora folkströmmar. Kollektivtrafiken i den här regionen får inte falla i skymundan i regeringens prioriteringar. Riksdagen måste igen i år se över stödet för förbindelsebåtstrafiken i skärgården vilket är på en oacceptabelt låg nivå i regeringens budgetproposition.

Regeringen föreslår ett nytt stöd för skyddet av Östersjön. Summan är liten men varje euro behövs trots det. Anslagen för miljöarbeten och vatten- och avloppsarbeten har tyvärr skurits ner jämfört med årets nivå. Finansieringen av oljeskyddscentralen i Borgå saknas vilket är märkligt eftersom öppnandet av centralen finns nedskrivet i regeringsprogrammet och allt pekar på att vi bör förstärka vår oljeskyddsberedskap och vår kunskap på det här området.

Reduceringsfisket längs med kusten saknar också anslag för nästa år fastän pilotprojektet visar att stora mängder fosfor kan elimineras om reduceringsfisket kunde utvecklas längs med hela kusten. Alla de här åtagandena behövs för att Finland ska uppfylla de krav man förbundit sig till i Helcoms Baltic Sea Action Plan och även vid Östersjötoppmötet i Helsingfors i februari.

Framför allt behövs åtagandena för att förbättra Östersjöns miljötillstånd. Den politiska viljan kan också för Östersjöns del mätas i euro och cent. Tyvärr har satsningarna på Östersjön inte varit tillräckliga hittills och är det inte heller i nästa års budget. Den här bristen hoppas jag riksdagen har beredskap att korrigera.

Tal i budgetdebatten i plenum 14.9.2010

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00