Budgeten 2011

15.09.2010 kl. 10:30
Ekonomin ser ljusare ut i år än förra året och utsikterna för det kommande året är hyfsade. Osäkerheten på det globala ekonomiska området är ändå något som fördunklar framtidsutsikterna.

Det gångna året har också bjudit på överraskningar flera gånger, och Finland har varit tvungen att skuldsätta sig ordentligt för att klara av de internationella förpliktelserna vid sidan av våra egna ekonomiska utmaningar.

Skuldsättningen förväntas vara mindre nästa år, men fortfarande på en hög nivå, en nivå som inte kan försvaras på längre sikt. Alla skulder ska betalas tillbaka och med ränta. Dagens beslutsfattare kan inte utgå från att morgondagens skattebetalare har lättare att återbetala skulder än dagens skattebetalare.

Utmaningarna i ekonomin är den globala osäkerheten, USA:s ekonomi, Kinas ekonomi. Utmaningarna är också vår demografiska snedvridning, den minskande andelen personer i arbetsför ålder. Klimatförändringen är den tredje stora utmaningen. Klimatförändringen måste bemästras nu, att skjuta upp åtgärder blir dyrare och kan få oanade konsekvenser.

Det är oroväckande att andelen finländare i låginkomsthushåll inte ser ut att minska. Andelen förväntas vara lika stor nästa år som i år. Men med tanke på recessionen som vi genomgått så är det sannolikt är att andelen skulle vara betydligt större utan regeringens stora stimulansåtgärder under de senaste åren. Sysselsättningsläget är inte ännu bra, men på bättringsväg, men fortfarande måste fortsatta åtgärder vidtas för att motverka ungdomsarbetslöshet. Regeringens föreslår för nästa år indexjustering av flera sociala förmåner. En ökning av grundavdraget kommer också att hjälpa personer med små inkomster.

Energiskattereformen är ett led i rätt riktning. Principen att ändra beskattningen så att den baserar sig på bränslens energiinnehåll och koldioxid och andra utsläpp är rätt. Regeringens korrigering till energibeskattningspaketet, så att stenkolet beskattas hårdare än naturgasen var en nödvändig åtgärd. Fjärrvärmesystemen i stora städer har varit en förutsättning för en energieffektiv produktion av el och värme. Fjärrvärmenätet i huvudstadsregionen kan av miljöhänsyn även motiveras i framtiden. Förhoppningsvis går utvecklingen mot en större andel biobränslen även i fjärrvärmeproduktionen så som det har gjort i bl.a. Stockholm. I huvudstadsregionen bör följande steg vara att utvinna biogas ur slammet vid vattenreningsverken. Biogasen kunde utnyttjas i kollektivtrafiken i regionen.

Det är viktigt att vårt järnvägsnät hålls i gott skick. I Nyland bör Hangö-Hyvingebanan elektrifieras och passagerartrafiken längs med kustbanan bör säkras ända till Hangö även i fortsättningen. I huvudstadsregionen väntar också flera nya spårtrafikprojekt på statsstöd. Många av dessa är av nationellt intresse. I Östra Nyland har man i decennier väntat på finansieringen av Helibanan. I Nyland rör sig stora folkströmmar. Kollektivtrafiken i den här regionen får inte falla i skymundan i regeringens prioriteringar. Riksdagen måste igen i år se över stödet för förbindelsebåtstrafiken i skärgården vilket är på en oacceptabelt låg nivå i regeringens budgetproposition.

Regeringen föreslår ett nytt stöd för skyddet av Östersjön. Summan är liten men varje euro behövs trots det. Anslagen för miljöarbeten och vatten- och avloppsarbeten har tyvärr skurits ner jämfört med årets nivå. Finansieringen av oljeskyddscentralen i Borgå saknas vilket är märkligt eftersom öppnandet av centralen finns nedskrivet i regeringsprogrammet och allt pekar på att vi bör förstärka vår oljeskyddsberedskap och vår kunskap på det här området.

Reduceringsfisket längs med kusten saknar också anslag för nästa år fastän pilotprojektet visar att stora mängder fosfor kan elimineras om reduceringsfisket kunde utvecklas längs med hela kusten. Alla de här åtagandena behövs för att Finland ska uppfylla de krav man förbundit sig till i Helcoms Baltic Sea Action Plan och även vid Östersjötoppmötet i Helsingfors i februari.

Framför allt behövs åtagandena för att förbättra Östersjöns miljötillstånd. Den politiska viljan kan också för Östersjöns del mätas i euro och cent. Tyvärr har satsningarna på Östersjön inte varit tillräckliga hittills och är det inte heller i nästa års budget. Den här bristen hoppas jag riksdagen har beredskap att korrigera.

Tal i budgetdebatten i plenum 14.9.2010

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Responsdebatt om budgetramarna 2008-2011

Jag vill tacka kollegerna i utskottet för en saklig behandling av statsfinanserna för de kommande fyra åren. Budgetramarna, som oppositionen förstås anser vara för snäva, är spikade med ansvar. Vi kan inte fördela pengar som vi inte har. Att sysselsättningsläget förbättras är en förutsättning för att vi skall kunna hålla en hög nivå på och utveckla servicen i framtiden. Nyheten om att BNP ligger på över 5 procent högre nivå än för ett år, att arbetslösheten är 1,6 procentenheter lägre än för ett år sedan och 60 000 fler är sysselsatta visar att Finland är på rätt väg.
19.06.2007 kl. 00:00

Regeringens rambudget för åren 2008-2011

Det är både rätt och klokt att försvara en ansvarsfull och strikt budgetpolitik. Det är rättvist gentemot kommande generationer. Då oppositionen vill använda mer av statens pengar, är det skäl att minnas att regeringens budgetutgifter är 180 miljoner större – hela 14 procent större - än föregående regerings budgetra-mar. Större utgiftsökningar än så, skulle vara ansvarslöst.
29.05.2007 kl. 15:15

Riksdagens 100-års jubileumsplenum

Då vi talar om historia, minns vi ofta bara de banbrytande skedena – de stora ögonblicken. Ändå är det så, att historien går framåt med små steg. Ibland så små att vi inte märker dem – förrän långt senare.
23.05.2007 kl. 14:30

Statsrådets meddelande om regeringsprogrammet

"Finland tillhör alla, oberoende av bostadsort, livssituation, modersmål eller etnisk bakgrund. Medborgarna skall garanteras rätten att påverka samt delta och vara delaktiga i beslutsfattandet". Denna markering i inledningen av regeringsprogrammet är viktig – och en stor utmaning för regeringen. Men det är också viktigt att säga ut att detta är regeringens vilja. Svenska riksdagsgruppen är mycket nöjd över det regeringsprogram som de fyra regeringspartierna har enats om under Matti Vanhanens ledning.
24.04.2007 kl. 15:30

Interpellation om klimatförändringen och tryggande av energiförsörjningen

Det är mycket bra att Samlingspartiet visar intresse för den pågående och skrämmande klimatförändringen. Klimatförändringen har pågått i decennier. Samlingspartiet väljer nu att kraftigt kritisera regeringen för dess miljöpolitik då det återstår fyra arbetsveckor av denna regeringsperiod. Det kan jag inte klassa som annat än blott valpolitik.
17.01.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om Finlands EU-ordförandeskap

Låt mig komma med ett frankt påstående: 2006 var året då federalismen tog några ordentliga steg framåt i det finländska EU-tänkandet. Detta av två orsaker: Europaparlamentet visade sig vara en fungerande institution och parlamentet bidrog kraftigt till att göra beslutsprocessen i EU till en tydlig politisk process- vilket också statsminister Vanhanen konstaterat i Bryssel i anslutning till servicedirektivet. Det var parlamentet och de politiska rörelserna i Europa som hade initiativet. Och det finländska ordförandeskapet hade ett gott samarbete med Europaparlamentet och tack vare det kunde många viktiga frågor inom EG-samarbetet ros i hamn.
11.01.2007 kl. 00:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2007

Jag vill börja med att tacka finansministern och mina kollegor för en enkel och snabb process i att nå en överenskommelse om riksdagens ändringar i budgetboken. Men jag vill ändå ägna lite tid åt att analysera hur riksdagen använder sin budgetmakt.
13.12.2006 kl. 00:00