Det gångna året har också bjudit på överraskningar flera gånger, och Finland har varit tvungen att skuldsätta sig ordentligt för att klara av de internationella förpliktelserna vid sidan av våra egna ekonomiska utmaningar.

Skuldsättningen förväntas vara mindre nästa år, men fortfarande på en hög nivå, en nivå som inte kan försvaras på längre sikt. Alla skulder ska betalas tillbaka och med ränta. Dagens beslutsfattare kan inte utgå från att morgondagens skattebetalare har lättare att återbetala skulder än dagens skattebetalare.

Utmaningarna i ekonomin är den globala osäkerheten, USA:s ekonomi, Kinas ekonomi. Utmaningarna är också vår demografiska snedvridning, den minskande andelen personer i arbetsför ålder. Klimatförändringen är den tredje stora utmaningen. Klimatförändringen måste bemästras nu, att skjuta upp åtgärder blir dyrare och kan få oanade konsekvenser.

Det är oroväckande att andelen finländare i låginkomsthushåll inte ser ut att minska. Andelen förväntas vara lika stor nästa år som i år. Men med tanke på recessionen som vi genomgått så är det sannolikt är att andelen skulle vara betydligt större utan regeringens stora stimulansåtgärder under de senaste åren. Sysselsättningsläget är inte ännu bra, men på bättringsväg, men fortfarande måste fortsatta åtgärder vidtas för att motverka ungdomsarbetslöshet. Regeringens föreslår för nästa år indexjustering av flera sociala förmåner. En ökning av grundavdraget kommer också att hjälpa personer med små inkomster.

Energiskattereformen är ett led i rätt riktning. Principen att ändra beskattningen så att den baserar sig på bränslens energiinnehåll och koldioxid och andra utsläpp är rätt. Regeringens korrigering till energibeskattningspaketet, så att stenkolet beskattas hårdare än naturgasen var en nödvändig åtgärd. Fjärrvärmesystemen i stora städer har varit en förutsättning för en energieffektiv produktion av el och värme. Fjärrvärmenätet i huvudstadsregionen kan av miljöhänsyn även motiveras i framtiden. Förhoppningsvis går utvecklingen mot en större andel biobränslen även i fjärrvärmeproduktionen så som det har gjort i bl.a. Stockholm. I huvudstadsregionen bör följande steg vara att utvinna biogas ur slammet vid vattenreningsverken. Biogasen kunde utnyttjas i kollektivtrafiken i regionen.

Det är viktigt att vårt järnvägsnät hålls i gott skick. I Nyland bör Hangö-Hyvingebanan elektrifieras och passagerartrafiken längs med kustbanan bör säkras ända till Hangö även i fortsättningen. I huvudstadsregionen väntar också flera nya spårtrafikprojekt på statsstöd. Många av dessa är av nationellt intresse. I Östra Nyland har man i decennier väntat på finansieringen av Helibanan. I Nyland rör sig stora folkströmmar. Kollektivtrafiken i den här regionen får inte falla i skymundan i regeringens prioriteringar. Riksdagen måste igen i år se över stödet för förbindelsebåtstrafiken i skärgården vilket är på en oacceptabelt låg nivå i regeringens budgetproposition.

Regeringen föreslår ett nytt stöd för skyddet av Östersjön. Summan är liten men varje euro behövs trots det. Anslagen för miljöarbeten och vatten- och avloppsarbeten har tyvärr skurits ner jämfört med årets nivå. Finansieringen av oljeskyddscentralen i Borgå saknas vilket är märkligt eftersom öppnandet av centralen finns nedskrivet i regeringsprogrammet och allt pekar på att vi bör förstärka vår oljeskyddsberedskap och vår kunskap på det här området.

Reduceringsfisket längs med kusten saknar också anslag för nästa år fastän pilotprojektet visar att stora mängder fosfor kan elimineras om reduceringsfisket kunde utvecklas längs med hela kusten. Alla de här åtagandena behövs för att Finland ska uppfylla de krav man förbundit sig till i Helcoms Baltic Sea Action Plan och även vid Östersjötoppmötet i Helsingfors i februari.

Framför allt behövs åtagandena för att förbättra Östersjöns miljötillstånd. Den politiska viljan kan också för Östersjöns del mätas i euro och cent. Tyvärr har satsningarna på Östersjön inte varit tillräckliga hittills och är det inte heller i nästa års budget. Den här bristen hoppas jag riksdagen har beredskap att korrigera.

Tal i budgetdebatten i plenum 14.9.2010