Nauclér tog upp svavelutsläppsfrågan i riksdagen

16.09.2010 kl. 15:10

Ålands riksdagsledamot Elisabeth Nauclér tog upp svavelutläppsfrågan med kommunikationsminister Vehviläinen i gårdagens plenidebatt. Finland har drivit på att IMO skulle gå in för att reducera fartygens svavelutsläpp, resultatet blev att svavelutsläppet på vissa områden (bl.a. Östersjön) inte får överstiga 0,1%. Bränsletypen som skulle behövas för detta finns inte framtagen ännu, likaså omfattas inte heller alla länder av det här avtalet. Beslutet kommer att medföra tunga kostnader för den finska industrin och det kommer att uppstå en snedvridning av konkurrenssituationen, anser Nauclér.

 

Nauclér frågade kommunikationsministern om man i Bryssel förstått vad reformen innebär för Finlands industri? Enligt Vehviläinen har Finlands initiativ lett till att kommissionen nu utreder frågorna om bränslets tillgänglighet och pris. Ministern berättade att hon också kommer att påskynda en heltäckande analys i frågan, efter vilket man i Finland måste avgöra vad som skall göras. Vehviläinen betonade att vi först måste få resultaten på utredningarna och sedan fundera på vilka åtgärder som kunde tas.

 

 

Nedan anges diskussionen i sin helhet:

 

 

Elisabeth Nauclér: Ärade herr talman! Finland drev på att Imo skulle gå in för att reducera fartygens svavelutsläpp och resultatet blev att de inte får överstiga 0,1 procent inom vissa områden, och hit hör Östersjön. Men den bränsletypen finns inte framtagen ännu och alla länder omfattas inte heller av det här avtalet.

Det är möjligt att vi i framtiden får se en hel del transporter på vägarna men det är inte så lätt för Finland att flytta över godset på vägarna. Kostnaden för den finska industrin kommer därför att bli mycket tung och det uppstår en väldig snedvridning av konkurrenssituationen. Ryktet säger att så kallade hybridländer, Frankrike och England, bara byter till en hamn utanför zonen och att det redan planeras för en utbyggnad av dessa hamnar. Så blir London Liverpool osv.

Det finns nu planer på att EU-kommissionen ska utreda kostnaderna för reformen, och jag vill fråga ministern: Tror ministern att man i Bryssel har förstått vad reformen innebär för Finlands industri och har ministern fått förståelse hos andra länder för vikten av att alla följer samma bestämmelser?

 

Liikenneministeri Anu Vehviläinen: Arvoisa puhemies! Tähän ed. Nauclérin kysymykseen tästä Imon rajoituksista ja säädöksistä. Olen tunnin päästä lähdössä juuri Brysseliin ja Antwerpeniin tästä asiasta keskustelemaan. Suomen aloitteesta komissio tekee näitä selvityksiä sekä saatavuudesta että myös tästä hintakysymyksestä. Aion huomenna kiirehtiä tätä kokonaisvaltaista analyysiä, ja sen jälkeen meidän pitää Suomessa arvioida sitä, mitä me teemme. Mutta nämä selvitykset on ensin saatava, onko mitä tehtävissä.

 

Länk till protokollet: http://fakta.eduskunta.fi/faktatmp/utatmp/akxtmp/ptk_83_2010_ke_p_1.shtml#pvuoro155
 

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om EU-politiken

26.05.2009 kl. 10:35

Remissdebatt om statsrådets EU-redogörelse

Av statsrådets redogörelse över EU-politiken framgår regeringens vision om hur EU ska se ut, fungera och utvecklas till år 2020. Svenska riksdagsgruppen framhåller vikten av att alla skall kunna känna sig representerade i Bryssel och delaktiga i den politik som förs i EU.
16.04.2009 kl. 17:00

Responsdebatt om första tilläggsbudgeten

Trots att vi skött vår egen ekonomiska politik bra de senaste åren och kunnat både förbättra välfärden och korta av på vår statsskuld är vi mitt i den ekonomiska kris som startade i höstas på fastighetsmarknaden i USA och snabbt spred sig. Alla undersökningar pekar på att vi får lov att räkna med kärva år. Hur kärva de blir vet vi väl med säkerhet först efteråt. Nu måste vi hålla hjulen i rullning, stimulera sysselsättningen och upprätthålla tryggheten och basservicen för alla. Samtidigt måste vi ta sikte på en framtid där sysselsättningsgraden är hög, eftersom det utgör grunden för en hållbar välfärd.
18.03.2009 kl. 16:00

Interpellation om regeringens ställningstagande till högre pensionsålder

Vi har upplevt dramatiska veckor i politiken, något som har sin naturliga bakgrund i det som har hänt i världsekonomin men som också har med vårt lands åldersstruktur och arbetsmarknad att göra. Med stor tillfredsställelse kan vi notera att förståelsen för regeringens framförda förslag till åtgärder börjar vinna allt större understöd.
11.03.2009 kl. 16:30

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00