Nauclér tog upp svavelutsläppsfrågan i plenum

16.09.2010 kl. 15:10

Ålands riksdagsledamot Elisabeth Nauclér tog upp svavelutläppsfrågan med kommunikationsminister Vehviläinen i gårdagens plenidebatt. Finland har drivit på att IMO skulle gå in för att reducera fartygens svavelutsläpp, resultatet blev att svavelutsläppet på vissa områden (bl.a. Östersjön) inte får överstiga 0,1%. Bränsletypen som skulle behövas för detta finns inte framtagen ännu, likaså omfattas inte heller alla länder av det här avtalet. Beslutet kommer att medföra tunga kostnader för den finska industrin och det kommer att uppstå en snedvridning av konkurrenssituationen, anser Nauclér.

 

Nauclér frågade kommunikationsministern om man i Bryssel förstått vad reformen innebär för Finlands industri? Enligt Vehviläinen har Finlands initiativ lett till att kommissionen nu utreder frågorna om bränslets tillgänglighet och pris. Ministern berättade att hon också kommer att påskynda en heltäckande analys i frågan, efter vilket man i Finland måste avgöra vad som skall göras. Vehviläinen betonade att vi först måste få resultaten på utredningarna och sedan fundera på vilka åtgärder som kunde tas.

 

 

Nedan anges diskussionen i sin helhet:

 

 

Elisabeth Nauclér: Ärade herr talman! Finland drev på att Imo skulle gå in för att reducera fartygens svavelutsläpp och resultatet blev att de inte får överstiga 0,1 procent inom vissa områden, och hit hör Östersjön. Men den bränsletypen finns inte framtagen ännu och alla länder omfattas inte heller av det här avtalet.

Det är möjligt att vi i framtiden får se en hel del transporter på vägarna men det är inte så lätt för Finland att flytta över godset på vägarna. Kostnaden för den finska industrin kommer därför att bli mycket tung och det uppstår en väldig snedvridning av konkurrenssituationen. Ryktet säger att så kallade hybridländer, Frankrike och England, bara byter till en hamn utanför zonen och att det redan planeras för en utbyggnad av dessa hamnar. Så blir London Liverpool osv.

Det finns nu planer på att EU-kommissionen ska utreda kostnaderna för reformen, och jag vill fråga ministern: Tror ministern att man i Bryssel har förstått vad reformen innebär för Finlands industri och har ministern fått förståelse hos andra länder för vikten av att alla följer samma bestämmelser?

 

Liikenneministeri Anu Vehviläinen: Arvoisa puhemies! Tähän ed. Nauclérin kysymykseen tästä Imon rajoituksista ja säädöksistä. Olen tunnin päästä lähdössä juuri Brysseliin ja Antwerpeniin tästä asiasta keskustelemaan. Suomen aloitteesta komissio tekee näitä selvityksiä sekä saatavuudesta että myös tästä hintakysymyksestä. Aion huomenna kiirehtiä tätä kokonaisvaltaista analyysiä, ja sen jälkeen meidän pitää Suomessa arvioida sitä, mitä me teemme. Mutta nämä selvitykset on ensin saatava, onko mitä tehtävissä.

 

Länk till protokollet: http://fakta.eduskunta.fi/faktatmp/utatmp/akxtmp/ptk_83_2010_ke_p_1.shtml#pvuoro155

 

 

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30