Konkurrenslagstiftningen under lupp

24.09.2010 kl. 10:40
"Bland konsumenter finns det också ett ökande intresse för hur de stora handelskedjorna egentligen driver sin verksamhet."

Under de senaste åren har konkurrensverket i flera fall ingripit och avslöjat karteller. Det har bland annat gällt asfalt, byggnadsverksamhet och virkeshandel. Konkurrensverket har också flera gånger reagerat vid företagsköp och satt upp begränsningar när företag fått så kallad marknadsdominerande ställning. Däremot har det förvånat många att konkurrensmyndigheterna åtminstone inte ännu reagerat på att landets enda tillverkare av handelsgödsel plötsligt beslöt att inte sälja något alls åt de finländska jordbrukarna och när man började sälja igen hade priset stigit avsevärt. Bland konsumenter finns det också ett ökande intresse för hur de stora handelskedjorna egentligen driver sin verksamhet.

Nu har vi en helt ny konkurrenslag under behandling i riksdagen och det är helt säkert på sin plats. Många upplever att nuvarande konkurrenslag, och framför allt hur den tillämpas, missar målet genom att ingripa snabbt när det gäller små aktörers möjligheter att samarbeta och har betydligt svårare att reagera på stora aktörers prisförhöjningar. Speciellt inom livsmedelssektorn med tusentals små aktörer i primärproduktionen, beroende på sektor från något tiotal till hundratal förädlare, och ett par fullständigt dominerande aktörer i handelsledet blir obalansen ofta stark och prisbildningen skev. Jordbruket är helt beroende av biologiska processer, grödorna blir färdiga en viss tid på året och det tar tre år från att en ko insemineras tills att nästa generation producerar mjölk. Handeln är ytterst medveten om att jordbrukarna inte kan öka eller minska produktionen snabbt beroende på efterfrågan och den använder också detta effektivt. Som exempel kan nämnas att en av de stora livsmedelskedjorna varje vecka under den tid då de finländska tomaterna mognade som mest erbjöd tyska och holländska tomater till dumpningspris.

Den orättvisa prisbildningen som innebär att handeln kontinuerligt ökar sin andel av livsmedlens pris samtidigt som producentens andel krymper har nu också uppmärksammats av EU-kommissionen. Ett nytt direktiv som avser att producenterna ökade möjligheter att komma överrens om pris väntas bli klart i december. Vår regering håller som bäst på och bereder en nationell lagstiftning som ska göra det möjligt för aktörerna i livsmedelssektorn i Finland att utnyttja de undantag i EU:s lagstiftning som redan finns för livsmedelssektorn.

I praktiken handlar det om två separata mekanismer. Den första innebär att jordbrukarna får rätt att bilda så kallade producentorganisationer med i lag reglerade rättigheter om att samordna utbud och kunna gemensamt bjuda ut sina produkter till exempelvis kommuner och storkök. Det här förväntas göra det lättare att komma ut med närproducerat och ekologiska produkter. Den andra möjligheten, som av vissa uppfattas som mera kontroversiell, handlar om rätten att sektorsvis bilda så kallade branschorganisationer där alla led i livsmedelskedjan får sitt med och diskutera till exempel kvalitetsfrågor, produktionsmängder, vad konsumenterna förväntar sig i framtiden och så vidare. Inom EU är det här inget nytt, systemet tillämpas redan i Frankrike, Belgien, Holland och ett par andra länder.

Kauppalehti har redan hunnit beteckna lagförslaget som ett försök till kartellbildning och på riksdagens frågetimme senaste torsdag försökte socialdemokraterna sig på det samma. Det är något ironiskt att man från just det håll där man säger att man vill se Finlands jordbruk fungera på marknadens villkor genast skriker kartell då det enda det handlar om är att ge de finländska jordbrukarna samma möjligheter som kollegerna i andra EU-länder. Alla lösningar som stärker primärproducentens roll gynnar både landet och konsumenterna. Handelns position är minsann stark så det räcker, och möjligheten till import har ju ingen tänkt röra.

Mats Nylund, riksdagsledamot, SFP
 

 

Riksdagskrönika ÖT 2010.09.25

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30