Näthandeln via Åland berördes i budgetdebatten

28.09.2010 kl. 12:00

I remissdebatten om förslaget til statsbudget uppmärksammade riksdagsledamot Juha Korkeaoja (c) de möjligheter som finns för företag som idkar näthandel att skicka varor, av mindre värde än 50 euro, via Åland, för att på så sätt undgå momsbeskattningen. Korkeaoja har redan tidigare uppmärksammat finansministeriet på detta kryphål, i ett skriftligt spörsmål (KK 214/2010). Finansministeriet meddelade då i sitt svar att de tillsammans med tullstyrelsen utreder antalet försändelser och hur de snedvrider konkurrensen. De utreder även vilka möjligheter det finns att rätta till läget och vilka administrativa kostnader det skulle komma att medföra.
Under budgetdebatten blev det inga flera kommentarer om detta.

Jag bifogar en översättning (som jag gjort i alla hast) av hans anförande under budgetdebatten. Hela debatten om budgetpropositionen (RP126/2010) går att läsa (på finska) på riksdagens hemsida. Det finns även ett svenskt sammandrag på hemsidan.

Riksdagsledamot Elisabeth Nauclér ger närmare information om detta vid behov, tfn 050 512 1984.


Britt Inger Wahe
Informationssekreterare/Information Officer Ålandskontoret Georgsgatan 9 A 4 FIN 00120 Helsingfors Tfn +358 (0)9 605926 mobil +358 (0)40 5501144
 

 

Juha Korkeaoja, c. Ärade talman! Ledamot Pulliainen har på ett förtjänstfullt sätt i flera repriser tagit upp frågan om den grå ekonomin och skattebasens sönderfall, och jag tänkte att jag till att börja med tar upp en fråga som ansluter sig till detta.
Det är nämligen så att hos oss upplöses momsskattebasen på den elektroniska handelns område, dvs. postorderhandeln. Eftersom Åland utgör ett områden utanför EU:s tullgräns, innebär detta att då sådana små, under 50 euros varor, transporteras via Åland, uppbärs inte skatten på dem, då man anser att det är dyrare att uppbära så små skattesummor i tullen än vad man får in.

Detta innebär i praktiken att så småningom har alla postorderfirmor grundat en liten byrå på Åland, och så småningom kommer man att låta alla dessa produkter med ett pris under 50 euro, som köps via postorder och elektroniskt, via nätet, att gå via Åland. Detta har finansministeriet upplysts om ett flertal gånger, men av någon orsak har man inte vidtagit konkreta åtgärder för att stoppa denna läcka. En enkel åtgärd skulle vara, att man skulle sänka den nuvarande gränsen om10 euro för skatt som uppbärs, till hälften.
Det skulle i praktiken inte betyda att man för alla dessa köp skulle uppbära denna femma, utan i praktiken att handeln via Åland skulle upphöra. Men detta enkla beslut, som finansministeriet borde göra för att stoppa till denna läcka, har man av någon orsak inte klarat av att göra.


Juha Korkeaoja, c: Värderade talman!

Kort bara om skattebasens sönderfall. Det är så, att genom att använda sig av lagliga medel kan man finna sådana fenomen som jag beskrev här att det finns i uppbärandet av momsskatten. Beskattningen hör till finansminister Katainens ansvarsområde på finansministeriet. Medlemmarna i hans lag borde hela tiden vara uppmärksamma, så att när något dylikt uppstår, skulle man reagera snabbt och täppa till sådana smithål.


 

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00