Näthandeln via Åland berördes i budgetdebatten

28.09.2010 kl. 12:00

I remissdebatten om förslaget til statsbudget uppmärksammade riksdagsledamot Juha Korkeaoja (c) de möjligheter som finns för företag som idkar näthandel att skicka varor, av mindre värde än 50 euro, via Åland, för att på så sätt undgå momsbeskattningen. Korkeaoja har redan tidigare uppmärksammat finansministeriet på detta kryphål, i ett skriftligt spörsmål (KK 214/2010). Finansministeriet meddelade då i sitt svar att de tillsammans med tullstyrelsen utreder antalet försändelser och hur de snedvrider konkurrensen. De utreder även vilka möjligheter det finns att rätta till läget och vilka administrativa kostnader det skulle komma att medföra.
Under budgetdebatten blev det inga flera kommentarer om detta.

Jag bifogar en översättning (som jag gjort i alla hast) av hans anförande under budgetdebatten. Hela debatten om budgetpropositionen (RP126/2010) går att läsa (på finska) på riksdagens hemsida. Det finns även ett svenskt sammandrag på hemsidan.

Riksdagsledamot Elisabeth Nauclér ger närmare information om detta vid behov, tfn 050 512 1984.


Britt Inger Wahe
Informationssekreterare/Information Officer Ålandskontoret Georgsgatan 9 A 4 FIN 00120 Helsingfors Tfn +358 (0)9 605926 mobil +358 (0)40 5501144
 

 

Juha Korkeaoja, c. Ärade talman! Ledamot Pulliainen har på ett förtjänstfullt sätt i flera repriser tagit upp frågan om den grå ekonomin och skattebasens sönderfall, och jag tänkte att jag till att börja med tar upp en fråga som ansluter sig till detta.
Det är nämligen så att hos oss upplöses momsskattebasen på den elektroniska handelns område, dvs. postorderhandeln. Eftersom Åland utgör ett områden utanför EU:s tullgräns, innebär detta att då sådana små, under 50 euros varor, transporteras via Åland, uppbärs inte skatten på dem, då man anser att det är dyrare att uppbära så små skattesummor i tullen än vad man får in.

Detta innebär i praktiken att så småningom har alla postorderfirmor grundat en liten byrå på Åland, och så småningom kommer man att låta alla dessa produkter med ett pris under 50 euro, som köps via postorder och elektroniskt, via nätet, att gå via Åland. Detta har finansministeriet upplysts om ett flertal gånger, men av någon orsak har man inte vidtagit konkreta åtgärder för att stoppa denna läcka. En enkel åtgärd skulle vara, att man skulle sänka den nuvarande gränsen om10 euro för skatt som uppbärs, till hälften.
Det skulle i praktiken inte betyda att man för alla dessa köp skulle uppbära denna femma, utan i praktiken att handeln via Åland skulle upphöra. Men detta enkla beslut, som finansministeriet borde göra för att stoppa till denna läcka, har man av någon orsak inte klarat av att göra.


Juha Korkeaoja, c: Värderade talman!

Kort bara om skattebasens sönderfall. Det är så, att genom att använda sig av lagliga medel kan man finna sådana fenomen som jag beskrev här att det finns i uppbärandet av momsskatten. Beskattningen hör till finansminister Katainens ansvarsområde på finansministeriet. Medlemmarna i hans lag borde hela tiden vara uppmärksamma, så att när något dylikt uppstår, skulle man reagera snabbt och täppa till sådana smithål.


 

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37