Anförande angående värnplikstarbetsgruppens rapport

30.09.2010 kl. 10:20
Mats Nylunds anförande under presentationstillfället av värnpliktsarbetsgruppens rapport i riksdagens Lilla Parlament 30.9.2010(tvåspråkigt).

 

Svenska folkpartiet utgår från att Finlands försvarskapacitet bör trots ökade kostnader, åldrande försvarsmateriel och krympande åldersklasser hålls trovärdig. En omfattande reform av försvarsmakten har påtalats och är nödvändig. Helhetsperspektivet bör i alla lägen hållas i minnet, även när värnplikten diskuteras skilt. Arbetsgruppens förslag om att den allmänna värnplikten skall kvarstå är positivt och i enlighet med Svenska folkpartiets ståndpunkt.

Maamme ulko-, turvallisuus- ja puolustuspolitiikan tärkeimmät tehtävät ovat Suomen itsenäisyyden, alueellisen koskemattomuuden ja perusarvojen turvaaminen, väestön turvallisuuden ja hyvinvoinnin edistäminen sekä yhteiskunnan toimivuuden ylläpitäminen. Tämän on pidettävä muistissa asevelvollisuudesta puhuttaessa, sillä nämät tavoitteet saavutamme vain ja ainoastaan uskottavalla kansallisella puolustuksella joka perustuu muun muassa yleiseen asevelvollisuuteen. Täten on erittäin positiivista, että työryhmä kannattaa yleisen asevelvollisuuden jatkumista.

Ruotsalainen kansanpuolue katsoo, että asevelvollisuutta on kehitettävä siten, että se taltioi varusmiespalvelusta suorittavien miesten ja naisten siviilipätevyyksiä paremmin ja tehokkaammin. Tämä on haasteellista, kuten raportissa myös todetaan. Tietojärjestelmiä kehittämällä sekä paremman ja selkeämmän tiedotuksen avulla, joka kohdistettaisiin kaikille nuorille, haasteista tehtäisiin mahdollisuuksia ja mahdollisuuksista parempaa ja tehokkaampaa osaamista.

Raportissa esitetään, että selvitettäisiin neljän kuukauden varusmiespalvelun mahdollisuutta. Ruotsalainen kansanpuolue pitää esitystä selvittämisen arvoisena, mutta, olisi suotavaa tehdä selvitys osana Puolustusvoimain kokonaisuudistustarkastelua. Huomautettavaa on, että monet varusmiehet ovat mediassa kyseenalaistaneet esitystä neljän kuukauden varusmiespalveluksesta sillä perusteella, että aika on liian lyhyt oppiakseen kaikki tarvittavat taidot.

Kutsunnat on, niin kuin raportissa myös havaitaan, yhteiskunnan viimeinen tilaisuus tavoittaa koko miespuolinen ikäluokka. Olisi syytä hyödyntää tätä mahdollisuutta aktiivisemmin syrjäytymisehkäisemisen työssä.

Ruotsalainen kansanpuolue näkee myös, että kutsunnoista tulisi tehdä yleiset myös naisille, näin kutsunnat olisivat demokraattisempia ja ne antaisivat naisille paremmat mahdollisuudet hakeutua varusmiespalvelukseen ja puolustusvoimien ammatilliseen palvelukseen. Tämä on myös tasa-arvo kysymys.

Mats Nylund
 

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37