Anförande angående värnplikstarbetsgruppens rapport

30.09.2010 kl. 10:20
Mats Nylunds anförande under presentationstillfället av värnpliktsarbetsgruppens rapport i riksdagens Lilla Parlament 30.9.2010(tvåspråkigt).

 

Svenska folkpartiet utgår från att Finlands försvarskapacitet bör trots ökade kostnader, åldrande försvarsmateriel och krympande åldersklasser hålls trovärdig. En omfattande reform av försvarsmakten har påtalats och är nödvändig. Helhetsperspektivet bör i alla lägen hållas i minnet, även när värnplikten diskuteras skilt. Arbetsgruppens förslag om att den allmänna värnplikten skall kvarstå är positivt och i enlighet med Svenska folkpartiets ståndpunkt.

Maamme ulko-, turvallisuus- ja puolustuspolitiikan tärkeimmät tehtävät ovat Suomen itsenäisyyden, alueellisen koskemattomuuden ja perusarvojen turvaaminen, väestön turvallisuuden ja hyvinvoinnin edistäminen sekä yhteiskunnan toimivuuden ylläpitäminen. Tämän on pidettävä muistissa asevelvollisuudesta puhuttaessa, sillä nämät tavoitteet saavutamme vain ja ainoastaan uskottavalla kansallisella puolustuksella joka perustuu muun muassa yleiseen asevelvollisuuteen. Täten on erittäin positiivista, että työryhmä kannattaa yleisen asevelvollisuuden jatkumista.

Ruotsalainen kansanpuolue katsoo, että asevelvollisuutta on kehitettävä siten, että se taltioi varusmiespalvelusta suorittavien miesten ja naisten siviilipätevyyksiä paremmin ja tehokkaammin. Tämä on haasteellista, kuten raportissa myös todetaan. Tietojärjestelmiä kehittämällä sekä paremman ja selkeämmän tiedotuksen avulla, joka kohdistettaisiin kaikille nuorille, haasteista tehtäisiin mahdollisuuksia ja mahdollisuuksista parempaa ja tehokkaampaa osaamista.

Raportissa esitetään, että selvitettäisiin neljän kuukauden varusmiespalvelun mahdollisuutta. Ruotsalainen kansanpuolue pitää esitystä selvittämisen arvoisena, mutta, olisi suotavaa tehdä selvitys osana Puolustusvoimain kokonaisuudistustarkastelua. Huomautettavaa on, että monet varusmiehet ovat mediassa kyseenalaistaneet esitystä neljän kuukauden varusmiespalveluksesta sillä perusteella, että aika on liian lyhyt oppiakseen kaikki tarvittavat taidot.

Kutsunnat on, niin kuin raportissa myös havaitaan, yhteiskunnan viimeinen tilaisuus tavoittaa koko miespuolinen ikäluokka. Olisi syytä hyödyntää tätä mahdollisuutta aktiivisemmin syrjäytymisehkäisemisen työssä.

Ruotsalainen kansanpuolue näkee myös, että kutsunnoista tulisi tehdä yleiset myös naisille, näin kutsunnat olisivat demokraattisempia ja ne antaisivat naisille paremmat mahdollisuudet hakeutua varusmiespalvelukseen ja puolustusvoimien ammatilliseen palvelukseen. Tämä on myös tasa-arvo kysymys.

Mats Nylund
 

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00