Vad vill de gröna med sin språkpolitik?

06.10.2010 kl. 11:20
De Grönas nya språkpolitiska linjedragning är en stor besvikelse för dem som trott att de Gröna är ett vidsynt parti.

Ledande personer inom de gröna vill få det att låta som om stödet för svenskan fortfarande är starkt i och med att förslaget om att slopa den obligatoriska svenskan röstades ner. De har svårt att medge att besluten att slopa språkprov för tjänstemän och att göra svenskan frivillig i delar av Finland skulle innebära märkbara försvagningar för landets tvåspråkighet. Grönas förslag om att ge eleverna rätt att studera tre språk i den grundläggande undervisningen är förlegad. De svenskspråkiga eleverna har redan i decennier inlett undervisningen i finska på tredje klass, i engelska på fjärde och i ett annat främmande språk senast på åttonde klass. De flesta vet av erfarenhet att språkinlärning sker lättare ju yngre man är då man inleder den. Vill vi att dagens unga finländare skall få en möjlighet att lära sig flera språk, så borde all språkundervisning tidigareläggas.

Förra året behandlade riksdagen den första rapporten om tillämpningen av den nya språklagen. Rapporten, som är skriven av justitieministeriet, visar att det finns väldigt många brister i myndigheternas skyldighet att betjäna på landets båda nationalspråk. Rapporten visar också att ministerierna inte systematiskt utrett servicekedjor och förvaltningsprocesser med tanke på hur den språkliga förvaltningen ordnas. Kundservicen fungerar inte alltid på svenska i telefonrådgivningen eller konsumentrådgivningen. Endast hälften av de tvåspråkiga kommunerna uppgav att service på svenska och finska alltid är grundläggande kriterium då det gäller offentlig upphandling av tjänster.

Språklagen och dess uppföljning faller under justitieministeriet där de gröna innehar justitieministerportföljen. Med tanke på alla de brister språklagsutvärderingen tog fram hade jag förväntat mig att minister Brax med krafttag skulle ha drivit en politik för att korrigera bristerna. Att de gröna i stället föreslår ytterligare försvagningar av tjänstemännens språkkrav ger en negativ signal om stödet för svenskan som myndighetsspråk.

Grönas språkpolitiska linjedragning saknar ett större perspektiv och är historielöst. Som utomstående undrar jag om programmets konsekvenser för Finlands tvåspråkighet analyserats? Vad vill man, vad är målsättningen på sikt? Att lätta på tjänstemännens språkkrav och att tillåta undantag i språkundervisningen i delar av landet uppfattas båda som steg mot ett uppluckrande av landets tvåspråkighet.

Det är klart att grundlagens och språklagens stadganden om våra nationalspråk är en livlina för finlandssvenskarna. Men det är också något alla finländare, oberoende av språk, borde kunna känna stolthet över. Jag tror att det fortfarande i grunden finns ett starkt stöd hos de flesta partier i Finland för att tillgodose båda språkgrupperna de rättigheter som grundlagen tryggar. I Karlebyfrågan stödde grönas ministrar och riksdagsgrupp grundlagsutskottets tolkning av grundlagen. Också därför känns grönas nya språkpolitik främmande och skrämmande, inte bara ur ett finlandssvenskt utan också ur ett nordiskt perspektiv. Om de gröna vill göra en insats för tvåspråkigheten kunde de i stället ta sig an språklagsberättelsen och under justitieminister Brax ledning, på allvar försöka rätta till de brister som där tydligt och klart är identifierade.

Insändare, publicerad i bl.a. Västranyland 5.10.2010

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15