Förlängd tid att sköta glesbygdens avloppsvatten

06.10.2010 kl. 13:35

Avloppsvattenförordningen och miljöskyddslagens paragrafer som hör ihop med denna utfärdades redan år 2003 hade, och har, till syfte att minska glesbygdens belastning på miljön. Av fosforutsläppen stod och står glesbygden nämligen för den näst högsta andelen efter jordbruket. Också kväveutsläpp belastar de lokala vattendragen. Dessutom kan gamla tiders avloppslösningar förorsaka en del lokala olägenheter såsom lukt och nedsmutsning nära de tidigare ledningarnas utlopp.

Nedsmutsning är alltid ett problem som skall tas på allvar och vi behöver minska våra utsläpp – sedan finns det många olika vägar för att nå dit. Det tidigare regelverket var inte perfekt till alla delar och vissa olägenheter kommer att korrigeras under hösten. Miljöminister Paula Lehtomäki har kommit med ett förslag som för det första innebär att övergångstiden förlängs med två år. Detta gäller alla och det innebär alltså att hushållen, istället för att tvingas ha en färdig avloppslösning i slutet av år 2013, nu har tid på sig till slutet av år 2015 att få sina avloppssystem i skick.

Dessutom kommer vissa undantag att göras från kravet på nya avloppslösningar för alla glesbygdens fastighetsägare. Har man fyllt 68 år innan lagen träder ikraft, i klartext har man fyllt 68 under år 2010, då befrias man från skyldigheten att installera ett nytt avloppssystem. Detsamma gäller om man bor på ett sådant område som enligt planerna skall få kommunalt avloppsnät. Något som också gäller alla fastighetsägare är att man kan senarelägga förbättringsåtgärderna med fyra år genom en motiverad anmälan till kommunen. Det betyder alltså att man i praktiken får extra tid på sig fram till slutet av år 2019. Det innebär 9 år till från och med detta år, alltså sammanlagt 16 år – och under den tiden kan det inte vara omöjligt att uppfylla de krav som lagen ställer.

En annan, mycket välkommen nyhet är att vissa grupper kan befrias från kraven för fem år i taget. Detta gäller om kraven i lagen och i förordningen bedöms som oskäliga för fastighetsinnehavaren och om belastningen på miljön kan anses vara ringa. Långvarig arbetslöshet eller sjukdom eller något annat med dessa jämförbart socialt betalningshinder är orsaker som berättigar till uppskov. Detta för att ingen skall försättas i en alltför svår ekonomisk situation till följd av de krav som lagen uppställer. Undantagen beviljas efter ansökan till kommunens miljövårdsmyndighet.

Kristdemokraterna, Vänsterförbundet och Sannfinländarna planerar en interpellation gällande glesbygdens avloppsnät. Socialdemokraterna har hittills valt att inte vara med i och med att man ändå får diskutera saken när lagen kommer upp i riksdagen. Lagen kommer givetvis att vara föremål för debatt i riksdagen, men föresatserna är goda. Att vi bör ta hand om vår miljö är något som också oppositionen borde vara eniga i. Därmed återstår frågan om varför man interpellerar i denna fråga.

 

 

Ulla-Maj Wideroos

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30