Förlängd tid att sköta glesbygdens avloppsvatten

06.10.2010 kl. 13:35

Avloppsvattenförordningen och miljöskyddslagens paragrafer som hör ihop med denna utfärdades redan år 2003 hade, och har, till syfte att minska glesbygdens belastning på miljön. Av fosforutsläppen stod och står glesbygden nämligen för den näst högsta andelen efter jordbruket. Också kväveutsläpp belastar de lokala vattendragen. Dessutom kan gamla tiders avloppslösningar förorsaka en del lokala olägenheter såsom lukt och nedsmutsning nära de tidigare ledningarnas utlopp.

Nedsmutsning är alltid ett problem som skall tas på allvar och vi behöver minska våra utsläpp – sedan finns det många olika vägar för att nå dit. Det tidigare regelverket var inte perfekt till alla delar och vissa olägenheter kommer att korrigeras under hösten. Miljöminister Paula Lehtomäki har kommit med ett förslag som för det första innebär att övergångstiden förlängs med två år. Detta gäller alla och det innebär alltså att hushållen, istället för att tvingas ha en färdig avloppslösning i slutet av år 2013, nu har tid på sig till slutet av år 2015 att få sina avloppssystem i skick.

Dessutom kommer vissa undantag att göras från kravet på nya avloppslösningar för alla glesbygdens fastighetsägare. Har man fyllt 68 år innan lagen träder ikraft, i klartext har man fyllt 68 under år 2010, då befrias man från skyldigheten att installera ett nytt avloppssystem. Detsamma gäller om man bor på ett sådant område som enligt planerna skall få kommunalt avloppsnät. Något som också gäller alla fastighetsägare är att man kan senarelägga förbättringsåtgärderna med fyra år genom en motiverad anmälan till kommunen. Det betyder alltså att man i praktiken får extra tid på sig fram till slutet av år 2019. Det innebär 9 år till från och med detta år, alltså sammanlagt 16 år – och under den tiden kan det inte vara omöjligt att uppfylla de krav som lagen ställer.

En annan, mycket välkommen nyhet är att vissa grupper kan befrias från kraven för fem år i taget. Detta gäller om kraven i lagen och i förordningen bedöms som oskäliga för fastighetsinnehavaren och om belastningen på miljön kan anses vara ringa. Långvarig arbetslöshet eller sjukdom eller något annat med dessa jämförbart socialt betalningshinder är orsaker som berättigar till uppskov. Detta för att ingen skall försättas i en alltför svår ekonomisk situation till följd av de krav som lagen uppställer. Undantagen beviljas efter ansökan till kommunens miljövårdsmyndighet.

Kristdemokraterna, Vänsterförbundet och Sannfinländarna planerar en interpellation gällande glesbygdens avloppsnät. Socialdemokraterna har hittills valt att inte vara med i och med att man ändå får diskutera saken när lagen kommer upp i riksdagen. Lagen kommer givetvis att vara föremål för debatt i riksdagen, men föresatserna är goda. Att vi bör ta hand om vår miljö är något som också oppositionen borde vara eniga i. Därmed återstår frågan om varför man interpellerar i denna fråga.

 

 

Ulla-Maj Wideroos

Gruppanföranden

Gruppanförande 13.10.2010

Gruppanförande i aktualitetsdebatten om målen för den grundläggande utbildningen
13.10.2010 kl. 15:30

Gruppanförande 12.10.2010

Gruppanförande i interpellationsdebatten om rening av avloppsvatten i glesbygden
12.10.2010 kl. 15:35

GRUPPANFÖRANDE 29.9.2010

Gruppanförande i debatten om Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i EU:s militära krishanteringsinsats Eunavfor Atalanta
05.10.2010 kl. 09:05

Gruppfanförande 22.9.2010

Gruppanförande i demokratidebatten
23.09.2010 kl. 10:45

Gruppanförande 14.9.2010

Svenska riksdagsgruppens gruppanförande i remissdebatten om förslaget till statsbudget för 2011, hållet av gruppordförande Ulla-Maj Wideroos
14.09.2010 kl. 14:50

Gruppanförande 24.2.2010

Gruppanförande i anledning av interpellationen om de arbetslösas, pensionärernas, ensamförsörjarfamiljernas och de studerandes ställning
01.09.2010 kl. 13:50

Gruppanförande 29.6.2010

Gruppanförande i debatten om kärnkraftstillstånden
29.06.2010 kl. 13:55