Gruppanförande 12.10.2010

12.10.2010 kl. 15:35
Gruppanförande i interpellationsdebatten om rening av avloppsvatten i glesbygden

Övergödningen av våra vattendrag är ett av de största miljöproblemen i vårt land. Glesbygdens avloppsvatten är den nästa största inhemska källan till fosforutsläpp som belastar vattendragen.

I glesbygden finns fortfarande över 300 000 fastigheter för året om boende utanför det kommunala avloppsnätet. Många av de befintliga 450 000 fritidsstugorna i Finland är idag dessutom utrustade med disk- och tvättmaskiner och vattentoalett. Med stöd av miljöskyddslagen gav statsrådet därför år 2003 en förordning om behandlingen av hus-hållsavloppsvatten i områden utanför vattenreningsverkets avloppsnät. Syftet med förord-ningen är viktigt, men tillämpningen av förordningen har visat sig vara svårare än man kunde ana.

Svenska riksdagsgruppen vill förbättra kvaliteten på våra sjöar och vattendrag. Vi vill ock-så förhindra nedsmutsning av brunnar och stränder i vår närmiljö. Statsrådets mål om att våra vattendrag skall uppnå en god ekologiskt status år 2015 håller vi fast vid. Även om mycket redan gjorts så är vi inte ännu nöjda med situationen. Att minska på utsläppen från bosättningen är ett viktigt mål, som bör uppfyllas. Den aktuella förordningen är bara ett av verktygen i detta arbete. Andra praktiska åtgärder, som vi varmt förespråkar är utbyggnaden av avloppsnätet, i bruktagandet av komposterande torrdass i fritidsstugor och en övergång till fosfatfria tvätt- och diskmedel.

Finland har förbundit sig till att senast år 2012 förbjuda försäljningen av tvättmedel som innehåller fosfater. Flera Östersjöländer ligger före oss på denna punkt. Maskindiskmedel innehåller fortfarande ofta höga halter av övergödande fosfater. Om alla länder runt Öster-sjön skulle förbjuda användningen av fosfathaltiga tvättmedel och samtidigt effektivera vattenreningen vid vattenreningsverken, skulle fosforutsläppen till Östersjön minska med 20%, d.v.s. en avsevärd förbättring jämfört med dagsläget.

Finland ska inom ramen för HELCOM medverka till att Östersjön återfår en god ekolo-giskt status senast år 2021. Av Finland krävs en minskning av fosforutsläppen med 150 ton per år och av kväve med 1200 ton per år. I den nationella handlingsplan som uppgjorts har det visat sig vara svårt för Finland att uppnå de uppställda målen. Nya och effektivare metoder för att minska på utsläppen av näringsämnen behövs. Ingen sektor kan lämnas obeaktad.

Ett stort problem har med åren visat sig vara Finlands miljöcentrals bristfälliga informa-tion om hur förordningen kan omsättas i praktik. Det har också förekommit oklarheter kring subventioner för olika åtgärder. Det har upptäckts brister i den teknik som funnits på marknaden och kombinationen av den svaga informationen från myndigheternas sida och den bristfälliga kunskapen och dåliga kontrollen av tekniken, har lett till många tråkiga överraskningar, höga kostnader och praktiska problem för fastighetsägare som för bety-dande kostnader investerat i teknik som inte fungerat som man tänkt sig. Riksdagen har flera gånger påpekat att det finns ett behov av förbättrad information.

Regeringen har reagerat på kritiken. Utgående från den utredning och de förslag som ut-redningsman Lauri Tarasti presenterade tidigare detta år har miljöminister Lehtomäki före-slagit korrigeringar till förordningen från 2003. Att på grund av problemen helt upphäva förordningen är inte ett alternativ eftersom många redan lagt ner pengar i anskaffningen av små vattenreningsverk och annan ny teknik. Regeringen föreslår nu att tiden för installa-tion av effektivare vattenrening vid särskilda situationer kan förlängas med fem år och att äldre personer undantas från kravet att installera ny teknik. Dessutom har regeringen re-serverat resurser för effektivare rådgivning och information. Regeringen har också möjlig-gjort användningen av hushållsavdraget i beskattningen för arbetet att installera den nya tekniken.

Största delen av allt avloppsvatten från tätt bebyggda områden behandlas i kommunala reningsverk. Reningseffekten vid reningsverken har ökat och ligger nu nationellt på 97% för organiskt material och 95 % för fosfor. De största städerna så som Helsingfors, Esbo och Åbo har infört effektiv rening av kväve och i takt med att miljötillstånd förnyas höjs kvävereningskravet vid också andra avlopps vattenreningsverk.

Svenska riksdagsgruppen har under många år arbetat för att större resurser skall reserveras för utbyggnaden av vatten- och avloppsnätet. Budgetmedlen är otillräckliga också för år 2011. Riksdagen bör se till att nya vatten- och avloppsnätprojekt också kan inledas år 2011.Vi anser att staten bör understöda utbyggnaden av avlopps nätet i större utsträckning än hittills så att en större del av avloppsvattnet också utanför stadskärnor kan behandlas i centraliserade reningsverk. Situationer där fastighetsägare först är tvungna att investera i fastighetsvisa mini reningsverk och några år senare blir tvungna att ansluta sig till ett nytt avloppsnät kan inte accepteras. Regeringen gör därför rätt i att förlänga tidsfristen också i de fall då ett projekt att bygga ut avloppsnätet för ett område är under arbete.

Med beaktande av de åtgärder regeringen vidtagit och med tanke på vikten av att minska belastningen på våra vattendrag och förhindra förorening av brunnar och stränder anser vi att interpellationen som behandlas inte är motiverad. Däremot stöder Svenska riksdags-gruppen regeringens lagförslag om tillämpningen av förordningen som även är i remissde-batt idag.
 

Gruppanförande 12.10.2010 hölls av ledamot Christina Gestrin

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30