Lagen om främjande av integration skall gälla alla invandrare

15.10.2010 kl. 02:00

Statsrådet föreslår att lagen om främjande av integration i fortsättningen ska röra alla invandrare. Statsrådet fattade beslut om innehållet i lagen om främjande av integration i dag och republikens president överlämnade propositionen till riksdagen. Syftet med propositionen är att förtydliga lagstiftningen och se till att en större del av invandrarna för stöd för integrationen omedelbart efter att de anlänt till landet.

Integrationslagen ska bara röra främjande av invandrares integration. Bestämmelser om mottagandet av asylsökande ska i fortsättningen finnas i en separat lag. Regeringen lämnar en proposition om den lagen senare i höst.

Regeringens proposition tar bättre än tidigare hänsyn till invandrare som befinner sig i olika situationer. De integrationsfrämjande åtgärderna ska grunda sig på invandrarnas behov. De flesta invandrare behöver stöd för integrationen, men behoven är mycket olika. Avsikten är att göra övergången till arbetslivet effektivare och snabbare men även att förebygga utslagning bland utsatta invandrare.

Regeringen föreslår att alla invandrare ska få basinformation om det finländska samhället och handledning om tjänster när de får uppehållstillstånd eller registrerar sin uppehållsrätt. Informationen ska delas ut både som tryckt material och via en elektronisk webbtjänst. Enligt gällande lag delas ingen basinformation ut. Inrikesministeriet ansvarar för att utarbeta och dela ut informationsmaterialet.

En inledande kartläggning ska utreda invandrarens personliga utbildningsbehov

Invandrarna ska ges en inledande kartläggning för att utreda deras personliga behov av integrationsutbildning och annan utbildning eller styras direkt till arbetslivet. Alla arbetslösa invandrare och de invandrare som är beroende av utkomststöd ska ha rätt till den inledande kartläggningen. Även andra invandrare kan genomgå den inledande kartläggningen och få anvisningar om den i den basinformation som delas ut. På så sätt får sådana grupper som i nuläget lämnar utanför integrationsåtgärderna, såsom personer som flyttar till Finland som make/maka till en finländare eller invandrare, rätt till en inledande kartläggning.

Kartläggningen ska inledas inom två månader från att invandraren har bett om den. För invandrare som är arbetslösa och registrerat sig som arbetssökande görs kartläggningen av arbetskraftsbyrån, för invandrare som är beroende av utkomststöd görs den av kommunen. I gällande lag finns ingen inledande kartläggning.

Integrationsplan bara för dem som behöver det

På basis av den inledande kartläggningen bedömer myndigheten om invandraren behöver en egentlig integrationsplan, som innehåller en plan för integrationsutbildning och annat stöd som behövs för att främja sysselsättningen. Alla invandrare som anses behöva en integrationsplan på basis av den inledande kartläggningen har rätt att få en. Utarbetandet av en integrationsplan ska inledas inom två veckor från det att kartläggningen har slutförts.

Antalet invandrare som får en integrationsplan ökar, eftersom endast arbetslösa invandrare och invandrare som får utkomststöd har rätt till en integrationsplan i nuläget. Målet är att invandrarna styrs till integrationsutbildningen snabbare och effektivare än i dag. Integrationsutbildningen ska innehålla språkstudier och undervisning i samhälleliga frågor och ska planeras i enlighet med grunderna i Utbildningsstyrelsens läroplan.

Kommunerna får ersättning för utgifterna för den inledande kartläggningen

Kommunerna ska få ersättning från statsbudgeten för de utgifter som den inledande kartläggningen orsakar. Integrationsutbildning ska ordnas enligt nuvarande modell i huvudsak som arbetskraftspolitisk utbildning, men även kommunen kan ordna integrationsutbildning. För basservicen ersätts de kostnader som orsakas kommunerna genom statsandelssystemet. Kommunerna ska också få kalkylerad ersättning för tre år om de tagit emot personer som behöver internationellt skydd eller kvotflyktingar. Vissa särkostnader, såsom ordnande av tolkning, betalning av utkomststöd och ordnande av betydande och långvariga social- och hälsovårdstjänster, ska fortfarande ersättas till fullt belopp.

Ny modell för integrationsutbildningen söks genom försöksprojekt

Det föreslås att integrationsutbildningen utvecklas genom ett separat försöksprojekt. Integrationslagen kommer att innehålla bestämmelser om ett försök för att testa nya modeller för integrationsutbildning. Projektet Delaktig i Finland pågår fram till slutet av 2013. Målet med projektet är att genom olika försök utveckla nya modeller för integrationsutbildningen och nya sätt att ordna utbildningen. Man söker så effektiva modeller som möjligt för att styra invandraren direkt till arbetsmarknaden eller stödja integrationen för invandrare som redan är inne på arbetsmarknaden. Vidare utvecklas bättre modeller för invandrare som behöver särskilt stöd och för invandrarbarn och unga. Modellernas inverkan och kostnadseffektivitet utvärderas i förhållande till det nuvarande systemet och nödvändiga ändringar i lagstiftningen bereds utgående från utvärderingen. Försöket finansieras av staten, Suomen Kulttuurirahasto och Svenska Kulturfonden.

Myndigheternas ansvarsfördelning förtydligas

Integration berör alla områden av livet och är därmed förknippad med flera politiska sektorer och förutsätter effektivt samordnande. I regeringens proposition preciseras ansvarsfördelningen mellan myndigheterna såväl när det gäller statsförvaltningen och regionförvaltningen som den lokala nivån. Det föreslås att samordningen på statsförvaltningsnivå stärks genom statens program för integrationsfrämjande.

I slutet av förra året bodde 155 705 utländska medborgare i Finland. De största grupperna av utlänningar var ryssar, ester, svenskar och somalier. Lite över 207 000 personer talade ett annat modersmål än finska eller svenska. År 2009 studerade drygt 14 400 invandrare i integrationsutbildningen och lite över 2 900 deltog i arbetspraktik eller arbetslivsträning förknippad med integrationen.

Regeringens proposition med förslag till lag om främjande av integration finns på inrikesministeriets webbplats: www.intermin.fi/svenska/totalrevidering_integrationslagen

Närmare information: konsultativa tjänstemannen Meri-Sisko Eskola, 071 878 8634, överinspektör Juha-Pekka Suomi, 071 878 8644, överinspektör Sonja Hämäläinen (försöket Delaktig i Finland), 071 878 8636

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.

11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.

10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.

15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.

26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.

12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.

16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.

15.10.2008 kl. 16:15