Lagen om främjande av integration skall gälla alla invandrare

15.10.2010 kl. 02:00
Statsrådet föreslår att lagen om främjande av integration i fortsättningen ska röra alla invandrare. Statsrådet fattade beslut om innehållet i lagen om främjande av integration i dag och republikens president överlämnade propositionen till riksdagen. Syftet med propositionen är att förtydliga lagstiftningen och se till att en större del av invandrarna för stöd för integrationen omedelbart efter att de anlänt till landet.

Integrationslagen ska bara röra främjande av invandrares integration. Bestämmelser om mottagandet av asylsökande ska i fortsättningen finnas i en separat lag. Regeringen lämnar en proposition om den lagen senare i höst.

Regeringens proposition tar bättre än tidigare hänsyn till invandrare som befinner sig i olika situationer. De integrationsfrämjande åtgärderna ska grunda sig på invandrarnas behov. De flesta invandrare behöver stöd för integrationen, men behoven är mycket olika. Avsikten är att göra övergången till arbetslivet effektivare och snabbare men även att förebygga utslagning bland utsatta invandrare.

Regeringen föreslår att alla invandrare ska få basinformation om det finländska samhället och handledning om tjänster när de får uppehållstillstånd eller registrerar sin uppehållsrätt. Informationen ska delas ut både som tryckt material och via en elektronisk webbtjänst. Enligt gällande lag delas ingen basinformation ut. Inrikesministeriet ansvarar för att utarbeta och dela ut informationsmaterialet.

En inledande kartläggning ska utreda invandrarens personliga utbildningsbehov

Invandrarna ska ges en inledande kartläggning för att utreda deras personliga behov av integrationsutbildning och annan utbildning eller styras direkt till arbetslivet. Alla arbetslösa invandrare och de invandrare som är beroende av utkomststöd ska ha rätt till den inledande kartläggningen. Även andra invandrare kan genomgå den inledande kartläggningen och få anvisningar om den i den basinformation som delas ut. På så sätt får sådana grupper som i nuläget lämnar utanför integrationsåtgärderna, såsom personer som flyttar till Finland som make/maka till en finländare eller invandrare, rätt till en inledande kartläggning.

Kartläggningen ska inledas inom två månader från att invandraren har bett om den. För invandrare som är arbetslösa och registrerat sig som arbetssökande görs kartläggningen av arbetskraftsbyrån, för invandrare som är beroende av utkomststöd görs den av kommunen. I gällande lag finns ingen inledande kartläggning.

Integrationsplan bara för dem som behöver det

På basis av den inledande kartläggningen bedömer myndigheten om invandraren behöver en egentlig integrationsplan, som innehåller en plan för integrationsutbildning och annat stöd som behövs för att främja sysselsättningen. Alla invandrare som anses behöva en integrationsplan på basis av den inledande kartläggningen har rätt att få en. Utarbetandet av en integrationsplan ska inledas inom två veckor från det att kartläggningen har slutförts.

Antalet invandrare som får en integrationsplan ökar, eftersom endast arbetslösa invandrare och invandrare som får utkomststöd har rätt till en integrationsplan i nuläget. Målet är att invandrarna styrs till integrationsutbildningen snabbare och effektivare än i dag. Integrationsutbildningen ska innehålla språkstudier och undervisning i samhälleliga frågor och ska planeras i enlighet med grunderna i Utbildningsstyrelsens läroplan.

Kommunerna får ersättning för utgifterna för den inledande kartläggningen

Kommunerna ska få ersättning från statsbudgeten för de utgifter som den inledande kartläggningen orsakar. Integrationsutbildning ska ordnas enligt nuvarande modell i huvudsak som arbetskraftspolitisk utbildning, men även kommunen kan ordna integrationsutbildning. För basservicen ersätts de kostnader som orsakas kommunerna genom statsandelssystemet. Kommunerna ska också få kalkylerad ersättning för tre år om de tagit emot personer som behöver internationellt skydd eller kvotflyktingar. Vissa särkostnader, såsom ordnande av tolkning, betalning av utkomststöd och ordnande av betydande och långvariga social- och hälsovårdstjänster, ska fortfarande ersättas till fullt belopp.

Ny modell för integrationsutbildningen söks genom försöksprojekt

Det föreslås att integrationsutbildningen utvecklas genom ett separat försöksprojekt. Integrationslagen kommer att innehålla bestämmelser om ett försök för att testa nya modeller för integrationsutbildning. Projektet Delaktig i Finland pågår fram till slutet av 2013. Målet med projektet är att genom olika försök utveckla nya modeller för integrationsutbildningen och nya sätt att ordna utbildningen. Man söker så effektiva modeller som möjligt för att styra invandraren direkt till arbetsmarknaden eller stödja integrationen för invandrare som redan är inne på arbetsmarknaden. Vidare utvecklas bättre modeller för invandrare som behöver särskilt stöd och för invandrarbarn och unga. Modellernas inverkan och kostnadseffektivitet utvärderas i förhållande till det nuvarande systemet och nödvändiga ändringar i lagstiftningen bereds utgående från utvärderingen. Försöket finansieras av staten, Suomen Kulttuurirahasto och Svenska Kulturfonden.

Myndigheternas ansvarsfördelning förtydligas

Integration berör alla områden av livet och är därmed förknippad med flera politiska sektorer och förutsätter effektivt samordnande. I regeringens proposition preciseras ansvarsfördelningen mellan myndigheterna såväl när det gäller statsförvaltningen och regionförvaltningen som den lokala nivån. Det föreslås att samordningen på statsförvaltningsnivå stärks genom statens program för integrationsfrämjande.

I slutet av förra året bodde 155 705 utländska medborgare i Finland. De största grupperna av utlänningar var ryssar, ester, svenskar och somalier. Lite över 207 000 personer talade ett annat modersmål än finska eller svenska. År 2009 studerade drygt 14 400 invandrare i integrationsutbildningen och lite över 2 900 deltog i arbetspraktik eller arbetslivsträning förknippad med integrationen.

Regeringens proposition med förslag till lag om främjande av integration finns på inrikesministeriets webbplats: www.intermin.fi/svenska/totalrevidering_integrationslagen



Närmare information: konsultativa tjänstemannen Meri-Sisko Eskola, 071 878 8634, överinspektör Juha-Pekka Suomi, 071 878 8644, överinspektör Sonja Hämäläinen (försöket Delaktig i Finland), 071 878 8636

 

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00