AktuelltKolumn

The 1st Annual Forum on the EU Strategy for the Baltic Sea Region

15.10.2010 kl. 17:00

It is a pleasure and a privilege for me to address this distinguished audience on behalf of the BSPC, which is an assembly for parliamentarians from altogether 27 parliaments and parliamentary organizations around the Baltic Sea.

The ample information and lively discussions during this Forum have provided an enriching experience which I am sure will contribute to our joint and combined capacity to deal with the challenges of the Baltic Sea Region.

The EU Strategy for the Baltic Sea Region, based on an initiative by the Baltic Intergroup in the European Parliament, is a welcome companion to the array of strategies, policies and tools to manage the challenges of the Baltic Sea Region. The consultation procedure preceding the adoption of the Strategy was an exemplary exercise in transparency and inclusion.

The structure of cooperation evolving in the Baltic Sea Region is in many ways ground-breaking, with huge potential to deliver results and also serve as best practice and inspiration for other regions.

Allow me to make three short comments on this Forum.

Firstly, I believe that this Forum can be a useful contribution to the evolution of a communality of views on the ways and means of dealing with the challenges of the Baltic Sea Region.

The challenges of the Region transcend institutional and territorial borders, and so the solutions to these challenges must transcend those borders as well.

It is fundamentally important to ensure that all stakeholders of the Region – from EU- as well as non-EU– countries – can participate in the work on an equal footing. We strongly advocate the continuous alignment of the EU Strategy with the Northern Dimension policy, which constitutes a general framework for cooperation between EU, Russia, Norway and Iceland.

The Baltic Sea Region accommodates a multitude of actions, policies and projects aimed at curing the Region’s illnesses and releasing its potentials. The HELCOM Baltic Sea Action Plan, The Baltic Sea Action Summit, and the Baltic Development Forum Summit are three prominent examples.

Different actors have and should pursue different aims and actions. I maintain, however, that we can do better in synchronizing our various activities in order to avoid duplication and boost the collective impact of our efforts. Pragmatic modes of coordination and cooperation should be sought. The designation of the Northern Dimension Partnership in Public Health and Social Well-Being – currently with Russian Chairmanship – as coordinator of the health priority in the Strategy for the Baltic Sea Region is a case in point.

The macroregional concept underpinning the Strategy opens up interesting and promising new opportunities, both for horizontal cooperation between various stakeholders of the region, and for vertical cooperation between different levels of governance. The Strategy and its priority areas can serve as a joint focus, inspiring a macroregional consolidation of efforts and guiding them towards common goals.

There is a need to develop methods for continuous monitoring, assessment and feed-back on the progress of the Strategy, both at Commission level and by all stakeholders.

Secondly, I believe that this Forum has an important role in promoting and providing an overview over the financial resources available for the implementation of strategies.

By and large, it seems like sufficient resources are available, albeit through different funding channels. It is important to bring sharper clarity over the availability of resources, and to use them efficiently. Since the overarching objectives of the major strategies of the Region coincide to some extent, there are synergies that can be harvested in the implementation of strategies. For instance, a project that receives its principal funding through one strategy might very well produce results that are also compliant with the objectives of other, related strategies.

It is also important to widen and facilitate the access to funds for all stakeholders of the Region. The EU Baltic Sea Region Programme 2007-2013, for instance, embraces North-West Russia and Belarus as eligible applicants. This supports a development of projects and approaches which is based on the nature of the challenges, regardless of their geographical distribution, and not on administrative divisions. Co-funding should remain a basic principle.

Money is one resource, skills is another. There is a shortage of bankable projects, meaning coherent, realistic and viable projects to implement plans and programmes. Based on an initiative by parliamentarians of the Region, the Nordic Investment Bank and the Nordic Environment Finance Corporation have launched a Trust Fund to support the development of bankable projects for the implementation of the HELCOM BSAP, which of course also benefits the implementation of the EU Strategy.

Thirdly, I believe that this Forum can serve as a kind of a Town Hall Meeting, where citizens, experts and decision-makers can congregate and exchange opinions and ideas.

A strategy gains credibility both from the sense of participation that citizens experience during its design and its implementation, and from its ability to deliver tangible and positive effects in people’s everyday life.

A sincere and expanded dialogue with citizens, NGOs, civic organizations and others should therefore be an integral part of the implementation of the EU Strategy for the Baltic Sea Region.

The local and regional authorities in the region will play an indispensable role for the Strategy and its implementation. Subregional organizations like the BSSSC and UBC – to name but a few – are other important drivers on the ground.

The NGOs play an invaluable role both as opinion-makers and independent experts, and their views, warnings and advice should be taken seriously. They can also be instrumental in keeping citizens informed and involved in the planning and implementation of strategies and projects that influence the development of the Baltic Sea Region.

At the end of the day, the value and success of the Strategy will be judged not by its internal logic, but by its capacity to improve the welfare – in a wide sense – of the citizens of the Region.

In conclusion, we expect that the EU will further develop the interfaces and instruments of the Strategy. We parliamentarians of the Region will continue to exert political pressure on the Governments to provide resources, fulfil all their commitments, and take action for the good of the Region.

This way, we can all contribute to make the Baltic Sea Region sustainable, prosperous, attractive and safe.

Tal under "The 1st Annual Forum on the EU Strategy for the Baltic Sea Region" i Tallinn 15.10.2010

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.

11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.

10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.

15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.

26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.

12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.

16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.

15.10.2008 kl. 16:15