Matpolitik

21.10.2010 kl. 11:25
Maten vi äter säger mycket om vem vi är och återspeglar vår livsstil, våra värderingar och prioriteringar.

Jag hör till dem som varmt stöder inhemsk livsmedelsproduktion av flera skäl. För det första är det viktigt att vi i Finland till en hög grad är självförsörjande i livsmedelsproduktion. En del kan tycka att det här är oväsentligt år 2010 då marknaden är global men jag anser att det är en trygghetsfråga både idag och med tanke på framtiden. För det andra är livsmedelssektorn en starkt sysselsättande sektor om man räknar med hela kedjan från primärproduktionen, förädlingen till slutkonsumenten. För det tredje produceras det både goda och hälsosamma råvaror i Finland livsmedelskedjan är i ett internationellt perspektiv både öppen och pålitlig.

Allt fler konsumenter är idag intresserade av att få känna till ett livsmedels ursprung, produktionssätt, miljöbelastning, hälsoeffekter och renhet. Det är en sund utveckling. Många konsumenter vill idag köpa produkter som är närproducerade och intresset för ekologisk produktion växer också starkt.

I Finland äter en stor del av befolkningen sitt huvudmål under arbetsdagen; i skolor, på daghem och på arbetsplatser. Maten tillreps ofta i storkök.

Det är därför mycket viktigt att kvaliteten på maten som serveras i stokök, framförallt till barn, är kvalitativ och mångsidig. Kommunerna behöver god information om möjligheterna till att utnyttja närmat då de slår fast kriterierna i den offentliga upphandlingen. Det borde vara självklart att matsedeln planeras utgående från säsongen, dvs under vinterhalvåret skulle en större betoningligga på rotfrukter och grönskaer som går att förvara medan färska, nyskördade produkter skulle vara vanligare ingredienser under sommarhalvåret. Samma gäller bär och frukter.

Bland annat Marthaförbundet kan ge viktig information om hur skolmaten kan planeras kostnadseffektivt utan att minska på kvalitetskraven. Åtminstone i stora kommuner finns det mycket att lära sig på den här punkten och om det är något jag önskar att regeringen hade fäst större uppmärksamhet vid i redogörelsen så är det uttryckligen på kvaliteten på skolmaten och barns och ungas rätt till hälsosam mat som i större grad baserar sig på närproducerade livsmedel.

I redogörelsen är också fiskprodukter omnämnda. Även då det gäller konsumtionen och produktionen av inhemsk finns det mycket som kunde åtgärdas. Yrkesfiskarnas antal har starkt minskat under de senaste åren. Dels beror det här på att fisket försvårats på grund av olika faktorer såsom växande säl- och skarvstammar. År 1997 var 70 % av fisken som konsumerades i Finland av inhemskt ursprung, idag är 70 % av utländskt ursprung. Men det finns en möjlighet att ändra på den nedåtgående trenden genom riktade åtgärder som ger yrkesfiskarna en framtidstro och mod att ta risker och investera. Regeringens stöd för att befrämja yrkesfisket är av stor betydelse och goda intensioner måste omsättas i praktik.

Det är viktigt att stärka producentens roll på marknaden speciellt på en monopolistisk livsmedelsmarknad med två stora centrala aktörer inom livsmedelshandeln (K-kedjan och S-gruppen). Sedan EU-inträdet har producentens andel av livsmedelsprodukternas pris till konsumenterna på det stora hela minskat. Industrin har bibehållits och handeln har ökat sin andel. Ett problem på senare år har varit att man inte från handeln och industrin kunnat erhålla sådana prisuppgifter för statistiska ändamål som gjort det möjligt att särskilja på hur priset för livsmedlen fördelas inom livsmedelskedjan. Det är viktigt att man möjliggör bildandet av producent- och branschorganisationer inom jordbruket som det nu föreslås i det lagförslag som bereds på Jord- och skogsbruksministeriet. Många säljare och få köpare gör att producenterna hamnat i underläge på marknaden.

Det är viktigt att utveckla marknadsinformationen till alla aktörer samt att ta till åtgärder som ökar öppenheten och genomskinligheten på marknaden för jordbruksprodukter. Även statsmakten har här en viktig roll - att ge verktyg för att hantera pris och risken på mark-naden då den politiska styrningen minskar.

Tal i plenum 20.10.2010

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15