Matpolitik

21.10.2010 kl. 11:25
Maten vi äter säger mycket om vem vi är och återspeglar vår livsstil, våra värderingar och prioriteringar.

Jag hör till dem som varmt stöder inhemsk livsmedelsproduktion av flera skäl. För det första är det viktigt att vi i Finland till en hög grad är självförsörjande i livsmedelsproduktion. En del kan tycka att det här är oväsentligt år 2010 då marknaden är global men jag anser att det är en trygghetsfråga både idag och med tanke på framtiden. För det andra är livsmedelssektorn en starkt sysselsättande sektor om man räknar med hela kedjan från primärproduktionen, förädlingen till slutkonsumenten. För det tredje produceras det både goda och hälsosamma råvaror i Finland livsmedelskedjan är i ett internationellt perspektiv både öppen och pålitlig.

Allt fler konsumenter är idag intresserade av att få känna till ett livsmedels ursprung, produktionssätt, miljöbelastning, hälsoeffekter och renhet. Det är en sund utveckling. Många konsumenter vill idag köpa produkter som är närproducerade och intresset för ekologisk produktion växer också starkt.

I Finland äter en stor del av befolkningen sitt huvudmål under arbetsdagen; i skolor, på daghem och på arbetsplatser. Maten tillreps ofta i storkök.

Det är därför mycket viktigt att kvaliteten på maten som serveras i stokök, framförallt till barn, är kvalitativ och mångsidig. Kommunerna behöver god information om möjligheterna till att utnyttja närmat då de slår fast kriterierna i den offentliga upphandlingen. Det borde vara självklart att matsedeln planeras utgående från säsongen, dvs under vinterhalvåret skulle en större betoningligga på rotfrukter och grönskaer som går att förvara medan färska, nyskördade produkter skulle vara vanligare ingredienser under sommarhalvåret. Samma gäller bär och frukter.

Bland annat Marthaförbundet kan ge viktig information om hur skolmaten kan planeras kostnadseffektivt utan att minska på kvalitetskraven. Åtminstone i stora kommuner finns det mycket att lära sig på den här punkten och om det är något jag önskar att regeringen hade fäst större uppmärksamhet vid i redogörelsen så är det uttryckligen på kvaliteten på skolmaten och barns och ungas rätt till hälsosam mat som i större grad baserar sig på närproducerade livsmedel.

I redogörelsen är också fiskprodukter omnämnda. Även då det gäller konsumtionen och produktionen av inhemsk finns det mycket som kunde åtgärdas. Yrkesfiskarnas antal har starkt minskat under de senaste åren. Dels beror det här på att fisket försvårats på grund av olika faktorer såsom växande säl- och skarvstammar. År 1997 var 70 % av fisken som konsumerades i Finland av inhemskt ursprung, idag är 70 % av utländskt ursprung. Men det finns en möjlighet att ändra på den nedåtgående trenden genom riktade åtgärder som ger yrkesfiskarna en framtidstro och mod att ta risker och investera. Regeringens stöd för att befrämja yrkesfisket är av stor betydelse och goda intensioner måste omsättas i praktik.

Det är viktigt att stärka producentens roll på marknaden speciellt på en monopolistisk livsmedelsmarknad med två stora centrala aktörer inom livsmedelshandeln (K-kedjan och S-gruppen). Sedan EU-inträdet har producentens andel av livsmedelsprodukternas pris till konsumenterna på det stora hela minskat. Industrin har bibehållits och handeln har ökat sin andel. Ett problem på senare år har varit att man inte från handeln och industrin kunnat erhålla sådana prisuppgifter för statistiska ändamål som gjort det möjligt att särskilja på hur priset för livsmedlen fördelas inom livsmedelskedjan. Det är viktigt att man möjliggör bildandet av producent- och branschorganisationer inom jordbruket som det nu föreslås i det lagförslag som bereds på Jord- och skogsbruksministeriet. Många säljare och få köpare gör att producenterna hamnat i underläge på marknaden.

Det är viktigt att utveckla marknadsinformationen till alla aktörer samt att ta till åtgärder som ökar öppenheten och genomskinligheten på marknaden för jordbruksprodukter. Även statsmakten har här en viktig roll - att ge verktyg för att hantera pris och risken på mark-naden då den politiska styrningen minskar.

Tal i plenum 20.10.2010

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Responsdebatt om statsrådets långsiktiga energi- och klimatstrategi

Utmaningarna har växt ytterligare för regeringens långsiktiga energi- och klimatstrategi under vintern och våren. Den ekonomiska nedgången har ytterligare försämrat ekonomin och därmed också höjt ribban en aning för ekonomiska satsningar på klimatpolitiken.
17.06.2009 kl. 15:45

Statsministerns upplysning om det ekonomiska läget

Det är minsann inget lätt jobb att sköta Finlands ekonomi i dagens situation. Det är osäkert och det är snabba förändringar som gör det nästan omöjligt att förutspå den ekonomiska utvecklingen.
17.06.2009 kl. 11:15

Responsdebatt om redogörelsen om Finlands säkerhets- och försvarspolitik

Svenska riksdagsgruppen har många gånger framhållit att EU är den samarbetsram inom vilken Finland ska stärka säkerheten såväl i Europa som ur ett globalt perspektiv. Säkerheten och stabiliteten i EU och övriga Europa stärks genom den mångomtalade solidaritetsklausulen.
16.06.2009 kl. 13:55

Finlands säkerhets- och försvarspolitik

16.06.2009 kl. 10:35

Responsdebatt om budgetramarna 2010-2013

Som en följd av den ekonomiska krisen har hittills omkring 3 miljarder euro anvisats för stimulansåtgärder i vårt land – detta motsvarar omkring 1,5 % av BNP – en stor andel också med EU-mått mätt. Alla åtgärder som vidtas måste ha som målsättning att återställa tillväxten och balansen i vår ekonomi, motverka arbetslöshet och trygga vår betalningsförmåga – speciellt på lång sikt.
03.06.2009 kl. 13:35

Responsdebatt om Statsrådets EU-redogörelse

Också Svenska riksdagsgruppen sällar sig till skaran av röster som tycker att det är viktigt att oftare diskutera EU, Finlands roll i unionen och unionens framtid.
26.05.2009 kl. 15:00