Alkolås blir obligatoriska för rattfyllerister!

25.10.2010 kl. 07:00

 

 

 

Finländsk alkoholpolitik tog ett stort steg framåt senaste onsdag. Då enades regeringen om nya bestämmelser kring rattonykterhet och alkolås. Och det är inte en dag för tidigt. Under år 2009 kom runt 23 000 fall av rattfylleri till polisens kännedom. Av dessa klassades hälften som grovt rattfylleri. Då kan vi med lätthet föreställa oss att mörkerantalet är än mycket större.

Varje år har i medeltal 86 finländare dött till följd av rattfylleri. Över 1000 personer har skadats. Varendaste en av dessa är en för mycket. Och värst utsatta är våra ungdomar. Unga i åldern 15-24 år utgjorde ungefär en tredjedel av dem som omkom och 44 % av dem som skadades. På detta måste vi hitta en lösning – och den bästa lösningen just nu är alkolås.

Ett försök med alkolås gjordes åren 2005-2008. I det deltog 300 personer som åkt fast för rattfylleri. Under det år de använde alkolås förhindrades 5000 fall av rattfylleri. Den största delen av dessa på måndag morgon. 5000 gånger hade vi alltså säkrare vägar för vårt eget och våra barns bästa. Det är inte så lite det – och det visar på att alkolås behövs.

Efter år 2008 blev experimentet med alkolås permanent. Domstolen fick möjlighet att döma en rattonykter till att installera alkolås och på detta sätt undvika körförbud. Detta har också använts i runt 800 fall sedan dess. Men nu går vi ett steg längre. Alla som blivit fast för rattfylleri skulle nämligen tvingas införskaffa ett alkolås. Och detta genast vid första förseelsen. Annars skulle körförbud följa. Det är en kostnad på runt 1500 euro. Rätt mycket, javisst. Men samtidigt kan man se det som ett bötesstraff och som en livförsäkring. En livförsäkring för den rattonyktre – och för hans medtrafikanter.

Detaljerna är inte klara än. Inte heller hur länge man måste ha alkolås efter att ha kört rattonykter. Men detta klarnar under ministerieberedningen av lagen – nu är det principen som slagits fast. Hur framtiden ser ut vet ingen. Kanske kommer alla nya bilar så småningom att utrustas med alkolås? Det vore en bra tilläggsfunktion. Vad vi vet är hur det ser ut just nu. Vi vet att vi bara har runt 2000 alkolås i Finland. I jämförelse med ungefär 70 000 i Sverige. Vi vet att alkolås förhindrar många olyckor och dödsfall. Och vi vet att den finländska alkoholkulturen inte alltid är sund. Därför behövs alkolås.

Det har kommit en del invändningar. Stora kostnader, vad händer med fruns, kompisens eller pappas bil, någon annan kan blåsa osv. Jag tycker de flesta bara är vaga bortförklaringar. Det är en kostnad, javisst. Men den är liten jämfört med det dåliga samvete man tvingas leva med om man kört ihjäl någon annan i fyllan. Dessutom borde det vara självklart att ta sitt ansvar och inte överlåta en bil åt någon som är berusad. Vem tycker det är okej? De som gör det är väldigt, väldigt få – om ens någon. Självklart är att vi inte löser alla problem med alkolås, men vi kommer en liten bit på vägen. Och det är värdefullt!

 

Ulla-Maj Wideroos

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15