Alkolås blir obligatoriska för rattfyllerister!

25.10.2010 kl. 07:00

 

 

 

Finländsk alkoholpolitik tog ett stort steg framåt senaste onsdag. Då enades regeringen om nya bestämmelser kring rattonykterhet och alkolås. Och det är inte en dag för tidigt. Under år 2009 kom runt 23 000 fall av rattfylleri till polisens kännedom. Av dessa klassades hälften som grovt rattfylleri. Då kan vi med lätthet föreställa oss att mörkerantalet är än mycket större.

Varje år har i medeltal 86 finländare dött till följd av rattfylleri. Över 1000 personer har skadats. Varendaste en av dessa är en för mycket. Och värst utsatta är våra ungdomar. Unga i åldern 15-24 år utgjorde ungefär en tredjedel av dem som omkom och 44 % av dem som skadades. På detta måste vi hitta en lösning – och den bästa lösningen just nu är alkolås.

Ett försök med alkolås gjordes åren 2005-2008. I det deltog 300 personer som åkt fast för rattfylleri. Under det år de använde alkolås förhindrades 5000 fall av rattfylleri. Den största delen av dessa på måndag morgon. 5000 gånger hade vi alltså säkrare vägar för vårt eget och våra barns bästa. Det är inte så lite det – och det visar på att alkolås behövs.

Efter år 2008 blev experimentet med alkolås permanent. Domstolen fick möjlighet att döma en rattonykter till att installera alkolås och på detta sätt undvika körförbud. Detta har också använts i runt 800 fall sedan dess. Men nu går vi ett steg längre. Alla som blivit fast för rattfylleri skulle nämligen tvingas införskaffa ett alkolås. Och detta genast vid första förseelsen. Annars skulle körförbud följa. Det är en kostnad på runt 1500 euro. Rätt mycket, javisst. Men samtidigt kan man se det som ett bötesstraff och som en livförsäkring. En livförsäkring för den rattonyktre – och för hans medtrafikanter.

Detaljerna är inte klara än. Inte heller hur länge man måste ha alkolås efter att ha kört rattonykter. Men detta klarnar under ministerieberedningen av lagen – nu är det principen som slagits fast. Hur framtiden ser ut vet ingen. Kanske kommer alla nya bilar så småningom att utrustas med alkolås? Det vore en bra tilläggsfunktion. Vad vi vet är hur det ser ut just nu. Vi vet att vi bara har runt 2000 alkolås i Finland. I jämförelse med ungefär 70 000 i Sverige. Vi vet att alkolås förhindrar många olyckor och dödsfall. Och vi vet att den finländska alkoholkulturen inte alltid är sund. Därför behövs alkolås.

Det har kommit en del invändningar. Stora kostnader, vad händer med fruns, kompisens eller pappas bil, någon annan kan blåsa osv. Jag tycker de flesta bara är vaga bortförklaringar. Det är en kostnad, javisst. Men den är liten jämfört med det dåliga samvete man tvingas leva med om man kört ihjäl någon annan i fyllan. Dessutom borde det vara självklart att ta sitt ansvar och inte överlåta en bil åt någon som är berusad. Vem tycker det är okej? De som gör det är väldigt, väldigt få – om ens någon. Självklart är att vi inte löser alla problem med alkolås, men vi kommer en liten bit på vägen. Och det är värdefullt!

 

Ulla-Maj Wideroos

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om kommun- och servicestrukturreformen

Kommun- och servicestrukturreformen är en av de viktigaste strukturpolitiska förändringsprocesserna som detta land någonsin upplevt. Samtidigt är den ett av denna regerings viktigaste projekt. Det innebär samtidigt att denna redogörelse är av största vikt och vi måste noggrant avväga hur vi ska fortsätta och förädla denna process. De problem som uppstått i reformen måste samtidigt tas på största allvar!
24.11.2009 kl. 15:05

Valtioneuvoston kunta- ja palvelurakenneuudistusta koskevasta selonteko

Kunta- ja palvelurakenneuudistus on yksi maamme merkittävimmistä rakennepoliittisista muutosprosesseista. Sa-manaikaisesti se on tämän hallituksen tärkeimpiä hankkeita. Tämä merkitsee myös sitä, että tämä selonteko on mitä tärkein, ja meidän on tarkkaan harkittava miten jatkamme ja kehitämme tätä prosessia. Uudistuksessa syntyneisiin ongelmiin on suhtauduttava erittäin vakavasti!
24.11.2009 kl. 15:00

Debatt om Finland och de arktiska områdena

Den arktiska regionen väcker definitivt ett stort politiskt och ekonomiskt intresse på global nivå. Klimatforskarna har redan för länge sedan slagit larm och varnat för att områdena närmast polerna kommer att påverkas klimatuppvärmningen först och att förändringen kommer att vara dramatisk där. Finland och de övriga nordiska länderna har därför ett särskilt ansvar att både inom EU och i internationella sammanhang uppmärksamma den arktiska regionen och människorna som lever där.
18.11.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om den klimat- och energipolitiska framtidsredogörelsen

Framtidsredogörelsen om klimat- och energipolitiken är ett viktigt bidrag till den aktuella debatten om den nödvändiga vägen till ett utsläppssnålt Finland. Svenska riksdagsgruppen är glad för att redogörelsen utgår från klimatförändringens effekter ur ett globalt perspektiv och betonar de katastrofala riskerna för mänskligheten och livet på jorden om inget görs föra att förhindra utvecklingen.
21.10.2009 kl. 15:25

Statsrådets meddelande om valfinansieringen

Demokrati förutsätter val. Val förutsätter kandidater och partier. Men val förutsätter också valkampanjer. Valkampanjer är inte gratis, de kostar. Det räcker inte med att nå ut till väljarna bara på torg- och stugmöten och med dörrknackning – inte för att de är helt gratis, de heller.
30.09.2009 kl. 15:35

Interpellationsdebatt om äldreomsorgen

Det är uppfriskande att oppositionen också intresserar sig för politiska substansfrågor som direkt berör medborgarnas vardagliga liv. Äldreomsorgen är utan tvekan en sådan. Äldreomsorgen är ändå mindre lämplig som föremål för en interpellation eftersom den är en gemensam angelägenhet för regeringen och hela riksdagen, och inte minst för kommunerna där oppositionen här i riksdagen bär samma ansvar som regeringspartierna.
29.09.2009 kl. 15:15

Remissdebatt om budgetförslaget för 2010

Minns någon en statsbudget som alla skulle ha varit helt tillfreds med? Knappast. Oppositionen hittar alltid stora brister i budgetförslagen och regeringspartier hittar mindre brister. Knappast har det ens funnits någon finansminister som skulle ha varit helt nöjd med alla detaljer. Det hör till sakens natur, eftersom varje budget är en balansgång och pengarna aldrig räcker till.
15.09.2009 kl. 16:05