Alkolås blir obligatoriska för rattfyllerister!

25.10.2010 kl. 07:00

 

 

 

Finländsk alkoholpolitik tog ett stort steg framåt senaste onsdag. Då enades regeringen om nya bestämmelser kring rattonykterhet och alkolås. Och det är inte en dag för tidigt. Under år 2009 kom runt 23 000 fall av rattfylleri till polisens kännedom. Av dessa klassades hälften som grovt rattfylleri. Då kan vi med lätthet föreställa oss att mörkerantalet är än mycket större.

Varje år har i medeltal 86 finländare dött till följd av rattfylleri. Över 1000 personer har skadats. Varendaste en av dessa är en för mycket. Och värst utsatta är våra ungdomar. Unga i åldern 15-24 år utgjorde ungefär en tredjedel av dem som omkom och 44 % av dem som skadades. På detta måste vi hitta en lösning – och den bästa lösningen just nu är alkolås.

Ett försök med alkolås gjordes åren 2005-2008. I det deltog 300 personer som åkt fast för rattfylleri. Under det år de använde alkolås förhindrades 5000 fall av rattfylleri. Den största delen av dessa på måndag morgon. 5000 gånger hade vi alltså säkrare vägar för vårt eget och våra barns bästa. Det är inte så lite det – och det visar på att alkolås behövs.

Efter år 2008 blev experimentet med alkolås permanent. Domstolen fick möjlighet att döma en rattonykter till att installera alkolås och på detta sätt undvika körförbud. Detta har också använts i runt 800 fall sedan dess. Men nu går vi ett steg längre. Alla som blivit fast för rattfylleri skulle nämligen tvingas införskaffa ett alkolås. Och detta genast vid första förseelsen. Annars skulle körförbud följa. Det är en kostnad på runt 1500 euro. Rätt mycket, javisst. Men samtidigt kan man se det som ett bötesstraff och som en livförsäkring. En livförsäkring för den rattonyktre – och för hans medtrafikanter.

Detaljerna är inte klara än. Inte heller hur länge man måste ha alkolås efter att ha kört rattonykter. Men detta klarnar under ministerieberedningen av lagen – nu är det principen som slagits fast. Hur framtiden ser ut vet ingen. Kanske kommer alla nya bilar så småningom att utrustas med alkolås? Det vore en bra tilläggsfunktion. Vad vi vet är hur det ser ut just nu. Vi vet att vi bara har runt 2000 alkolås i Finland. I jämförelse med ungefär 70 000 i Sverige. Vi vet att alkolås förhindrar många olyckor och dödsfall. Och vi vet att den finländska alkoholkulturen inte alltid är sund. Därför behövs alkolås.

Det har kommit en del invändningar. Stora kostnader, vad händer med fruns, kompisens eller pappas bil, någon annan kan blåsa osv. Jag tycker de flesta bara är vaga bortförklaringar. Det är en kostnad, javisst. Men den är liten jämfört med det dåliga samvete man tvingas leva med om man kört ihjäl någon annan i fyllan. Dessutom borde det vara självklart att ta sitt ansvar och inte överlåta en bil åt någon som är berusad. Vem tycker det är okej? De som gör det är väldigt, väldigt få – om ens någon. Självklart är att vi inte löser alla problem med alkolås, men vi kommer en liten bit på vägen. Och det är värdefullt!

 

Ulla-Maj Wideroos

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35