Alkolås blir obligatoriska för rattfyllerister!

25.10.2010 kl. 07:00

 

 

 

Finländsk alkoholpolitik tog ett stort steg framåt senaste onsdag. Då enades regeringen om nya bestämmelser kring rattonykterhet och alkolås. Och det är inte en dag för tidigt. Under år 2009 kom runt 23 000 fall av rattfylleri till polisens kännedom. Av dessa klassades hälften som grovt rattfylleri. Då kan vi med lätthet föreställa oss att mörkerantalet är än mycket större.

Varje år har i medeltal 86 finländare dött till följd av rattfylleri. Över 1000 personer har skadats. Varendaste en av dessa är en för mycket. Och värst utsatta är våra ungdomar. Unga i åldern 15-24 år utgjorde ungefär en tredjedel av dem som omkom och 44 % av dem som skadades. På detta måste vi hitta en lösning – och den bästa lösningen just nu är alkolås.

Ett försök med alkolås gjordes åren 2005-2008. I det deltog 300 personer som åkt fast för rattfylleri. Under det år de använde alkolås förhindrades 5000 fall av rattfylleri. Den största delen av dessa på måndag morgon. 5000 gånger hade vi alltså säkrare vägar för vårt eget och våra barns bästa. Det är inte så lite det – och det visar på att alkolås behövs.

Efter år 2008 blev experimentet med alkolås permanent. Domstolen fick möjlighet att döma en rattonykter till att installera alkolås och på detta sätt undvika körförbud. Detta har också använts i runt 800 fall sedan dess. Men nu går vi ett steg längre. Alla som blivit fast för rattfylleri skulle nämligen tvingas införskaffa ett alkolås. Och detta genast vid första förseelsen. Annars skulle körförbud följa. Det är en kostnad på runt 1500 euro. Rätt mycket, javisst. Men samtidigt kan man se det som ett bötesstraff och som en livförsäkring. En livförsäkring för den rattonyktre – och för hans medtrafikanter.

Detaljerna är inte klara än. Inte heller hur länge man måste ha alkolås efter att ha kört rattonykter. Men detta klarnar under ministerieberedningen av lagen – nu är det principen som slagits fast. Hur framtiden ser ut vet ingen. Kanske kommer alla nya bilar så småningom att utrustas med alkolås? Det vore en bra tilläggsfunktion. Vad vi vet är hur det ser ut just nu. Vi vet att vi bara har runt 2000 alkolås i Finland. I jämförelse med ungefär 70 000 i Sverige. Vi vet att alkolås förhindrar många olyckor och dödsfall. Och vi vet att den finländska alkoholkulturen inte alltid är sund. Därför behövs alkolås.

Det har kommit en del invändningar. Stora kostnader, vad händer med fruns, kompisens eller pappas bil, någon annan kan blåsa osv. Jag tycker de flesta bara är vaga bortförklaringar. Det är en kostnad, javisst. Men den är liten jämfört med det dåliga samvete man tvingas leva med om man kört ihjäl någon annan i fyllan. Dessutom borde det vara självklart att ta sitt ansvar och inte överlåta en bil åt någon som är berusad. Vem tycker det är okej? De som gör det är väldigt, väldigt få – om ens någon. Självklart är att vi inte löser alla problem med alkolås, men vi kommer en liten bit på vägen. Och det är värdefullt!

 

Ulla-Maj Wideroos

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30